Sveriges elförsörjning
Tack vare naturtillgångar och en utbyggnad av elproduktionen under 60- och 70-talet har vi i Sverige en betydande basindustri. Den svenska ekonomin bygger således i högre grad än de flesta andra länders ekonomier på förädling av råvaror i avancerade och energiintensiva processer.
Ofta är el på samma sätt som skogen eller malmen en råvara i processen. Lika lite som det går att byta ut järnmalm mot något annat går det att byta ut elen i dessa processer. Därför är det viktigt att elförsörjningen både är stabil och internationellt konkurrenskraftig. Utan dessa förutsättningar riskeras tusentals arbetstillfällen och stora exportinkomster för svensk del.
År 2019 producerades totalt 165 TWh el i Sverige
År 2019 hade Sverige en nettoelexport som uppgick till cirka 26 TWh. Vattenkraften nådde drygt 65 TWh i årsproduktion, vilket är en normalproduktion. Vindkraften slog sedvanligt produktionsrekord, nästan 20 TWh jämfört med 17 TWh året innan. Kärnkraften producerade drygt 64 TWh , en minskning från nästan 66 TWh året innan. Nedstängningen av Ringhals 2 bidrog till minskningen. Den övriga värmekraften ökade något till nästan 16 TWh. Den totala årsproduktionen i Sverige blev därmed 165 TWh.
El behöver konsumeras i samma sekund som den produceras. Elproduktionen kan något förenklat delas in i bas- respektive reglerkraft. På senare år har även en kraftig utbyggnad av variabel och okontrollerbar vindkraft skett i Sverige. Baskraft producerar en mer eller mindre konstant mängd el, dygnet runt, året runt. När elbehovet är större än det som baskraften kan producera krävs reglerbar elproduktion som kan balansera konsumtion och produktion. Ett väl fungerande och stabilt elsystem förutsätter således att det finns såväl bas- som reglerkraft. En ökad andel okontrollerbar vindkraft ställer också större krav på reglerbar elproduktion. De stora vattenkraftverken i Sverige fungerar mycket bra som reglerkraft. Vatten kan lagras i magasin för att sedan användas för elproduktion när elbehovet ökar.
I Sverige finns sedan sista december 2020 sex stycken kärnkraftsreaktorer i drift med en sammanlagd effekt på 6 844 MW och producerar normalt sett mellan 50 – 55 TWh el. De sex reaktorerna finns på tre platser i Sverige; Forsmark i Uppland, Oskarshamn i Småland och Ringhals i Halland. Kärnkraftverken producerar vid full effekt under större delen av året med undantag för produktionsuppehåll under sommaren för underhållsarbete och bränslebyte. Sveriges ca 2 000 vattenkraftverk är oftast små anläggningar, men tillsammans har de en effekt på 16 200 MW. Drygt 200 vattenkraftverk har en installerad effekt på mer än 10 MW, dessa står för 94 % av den totala vattenkraftsproduktionen. Flest vattenkraftverk finns i Dalarna, den största produktionen av vattenkraft sker dock i Norrbotten. Ett år med normal nederbörd produceras knappt 65 TWh el genom vattenkraft, ca 42 procent av totala elproduktionen.
Knappt tio procent av elproduktionen kommer från termiska kraftverk, i huvudsak biobränsleeldat mottryck i industrin eller kraftvärmeverk eldade med biobränslen eller avfall.
Vid utgången av 2020 fanns det 4 363 vindkraftverk i Sverige med en installerad effekt på 10 GW, vilket motsvarar en normalårsproduktion på 26 TWh. Vindkraften förväntas öka snabbt och nå en normalårsproduktion på 45 TWh redan år 2024 enligt prognoser från Svensk Vindenergi.