SKGS arbetar med den svenska basindustrins energifrågor. SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet och är ett samarbete mellan de olika branschorganisationerna.

– Det är ett viktigt besked för den elintensiva industrin. Analyser av SKGS visar på ett ökat behov från industrin med 70 TWh redan till 2030 och behovet förväntas öka med 130 TWh fram till 2040 jämfört med dagens nivå på knappt 50 TWh, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.

SKGS har skickat ett öppet brev till Moderaternas partisekreterare Karin Enström inför helgens partistämma med uppmaning om att inte försämra villkoren för landbaserad vindkraft genom ett utvidgat kommunalt veto.

Tidö-avtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna lade fast en tydlig kurs för energipolitiken under mandatperioden. Regeringens första vinter, med rekordpriser på el, tydliggjorde nödvändigheten av reformer för en snabbt ökad produktion av fossilfri el. Det är nu viktigt att regeringen håller takten i reformerna.

Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är brister som Riksrevisionen identifierat i sin granskning av hur regering och myndigheter hanterat viktiga beslut om elsystemet. Riksrevisionens granskningsrapport innehåller mycket allvarlig kritik.

Industrins omställning och nya industrisatsningar i Sverige förväntas leda till en ökning av industrins elbehov med 70 TWh mellan 2023-2030 enligt en färsk studie från SKGS. Enligt samma studie kan energibalansen i Sverige upprätthållas förutsatt att utbyggnaden av vindkraft på land fortsätter på samma nivå som idag, det vill säga en ökning med 5,4 TWh per år mellan 2025-2030. Tyvärr ser utbyggnadstakten för landbaserad vindkraft ut att avta kraftigt efter 2025 där den främsta orsaken är att kommuner inte tillstyrker vindkraftsprojekt. Det behövs därför starkare incitament för både närboende och kommuner att tillstyrka vindkraftsetableringar och därutöver skulle bestämmelserna kring det kommunala vetot behöva ses över. Om vetot ska vara kvar behöver det meddelas tidigare och en tillstyrkan måste vara bindande under en viss tid.

SKGS har yttrat sig om Rapporten ” Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden”. SKGS delar Svenska kraftnäts oro över effekttillräckligheten. På kort sikt behöver det ökade importbehovet hanteras med en utökad effektreserv som även innehåller efterfrågeflexibilitet. På längre sikt behöver effektreserven kompletteras eller ersättas med styrmedel som säkerställer att det finns tillräckligt med planerbar elproduktion, efterfrågeflexibilitet och energilager som deltar i den ordinarie marknaden för att klara en trygg elförsörjning till en konkurrenskraftig kostnad.

För elanvändarna är det mycket angeläget att kostnaderna för elnätet inte tillåts skena i väg. Därför är det olyckligt att Eneregimarknadsinspektionen inte kan använda den förmögenhetsbevarande beräkningsmetoden redan kommande regleringsperiod. Det skriver SKGS tillsammans med andra företrädare för fyra andra kundorganisationer på Second Opinion.

Framtidens elförsörjning fick stort utrymme under årets Almedalsvecka. Flera aktörer ordnade seminarier på temat. Intresset för SKGS seminarium om industrins elbehov fram till år 2030 var stort.

Se seminariet i efterhand nedan.

Kraftbalansen försämras alltmer de kommande årens topplasttimmar. Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport visar på ett effektunderskott kommande vinter på -1 400 MW och hela -8 700 MW vintern 2026/2027, i normalvinterscenariot.

– Sverige har unikt goda förutsättningar att klara klimatomställningen och det kraftigt ökande elbehovet som elektrifieringen innebär. Elmarknadens funktion är avgörande för hur väl vi lyckas, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.