Industrins investeringar i södra Sverige hålls tillbaka av en svag elförsörjning. Någon annan slutsats är svår att dra av fördelningen av industrins tillkommande elbehov fram till 2030. Detta drabbar inte bara klimatomställningen utan även jobb och välfärd. Det är nödvändigt att öka takten i utbyggnaden av ny elproduktion och elnät.
Industrins klimatomställning förutsätter stora mängder fossilfri el. I en ny rapport som SKGS tagit fram tillsammans med konsultföretaget Profu beräknas industrins behov av el öka från 45 till 117 TWh/år under perioden 2023 till 2030. Under samma period ökar Sveriges totala elbehov från 135 till 229 TWh/år.
I mitten på mars presenterade EU-kommissionen sitt förslag på ändringar i nuvarande elmarknadsdesign. Förslagen är drivna av den europeiska energikris, med höga elpriser, som Rysslands angrepp på Ukraina bidragit till. Förslaget syftar till att påskynda utbyggnaden av fossilfria energikällor och utfasningen av gas, samt att skydda konsumenterna mot volatila energipriser.
Svenska kraftnäts analyser visar att Sverige inom några år inte kommer att uppfylla den så kallade tillförlitlighetsnormen, som anger tiden för risk för effektbrist till högst en timme per år. Situationen gör det nödvändigt att använda kapacitetsmekanismer så som effektreserven för att minska risken för effektbrist.
Basindustriernas energisamarbete SKGS har uppdragit åt konsult- och forskningsföretaget Profu att kartlägga industrins tillkommande elbehov år för år fram till år 2030. Analysen av kraft- och effektbalans samt slutsatser är SKGS.
Kartläggningen omfattar de åtgärder och planer som industrierna själva bedömer kommer att genomföras de närmsta åren. Syftet har varit att med en mer detaljerad kartläggning bidra till en konstruktiv dialog om var och när ny elproduktion behöver komma till stånd för att upprätthålla hastigheten i klimatomställningen samt industrins konkurrenskraft.
Tid: 19 april kl. 13:00-14:15,
Plats: Näringslivets Hus, Storgatan 19 i Stockholm, Wallenbergaren, eller digitalt.