Den kraftiga utbyggnad som förväntas ske inom EU till följd av målsättningar om ökad andel förnybar energi och minskade koldioxidutsläpp kommer att få följdverkningar för hela energimarknaden. Idag finns inom EU en stor baskraftsproduktion, i form av kärnkraft och gas- och kolkraft. I en framtid med ökad produktion av vindkraft kommer produktionsvillkoren för denna baskraft förändras. När det blåser behövs ingen baskraft, när det är vindstilla behövs mycket baskraft. Det kommer därför bli svårt att få lönsamhet i baskraftsproduktionen, som i sin tur behövs för elsystemets stabilitet. Elpriset kommer i än större utsträckning variera i takt med vädret, vissa stunder kan det bli riktigt lågt. Den totala elkostnaden för konsumenterna kan däremot förväntas öka. Subventioner för förnybar elproduktion tillsammans med kostnader för att behålla tillräckligt mycket baskraft i elsystemet kommer behöva läggas ovanpå elpriset.
Michel Martin berättade vidare om specifika konsekvenser för den Nordiska elmarknaden. Enligt Martin finns det två huvudalternativ för att driva fram de stora investeringar i förnybar energiproduktion som krävs för att uppnå EUs målsättningar. Man kan tänka sig ett ökat fokus på marknadens funktion, där koldioxidpriset blir den huvudsakliga drivkraften. Man kan också tänka sig ökade målsättningar för förnybar el, tillsammans med tex. kapacitetsbetalningar för baskraft. I det första fallet (koldioxidpriset drivkraften) skulle det vara de svenska elkonsumenterna som i stor utsträckning får betala för avkarboniseringen av elproduktionen på kontinenten.
Sammantaget innebär utvecklingen betydande framtida utmaningar för elmarknaden. För den elintensiva basindustrin är stabil eltillförsel och konkurrenskraftiga elpriset avgörande. En utveckling som minskar möjligheterna att investera i baskraft, som behövs för elsystemets stabilitet, ser vi som negativ. På samma sätt är det med en utveckling som ökar den totala kostnaden för el för konsumenterna.
