Aktuellt

Industrins omställning och nya industrisatsningar i Sverige förväntas leda till en ökning av industrins elbehov med 70 TWh mellan 2023-2030 enligt en färsk studie från SKGS. Enligt samma studie kan energibalansen i Sverige upprätthållas förutsatt att utbyggnaden av vindkraft på land fortsätter på samma nivå som idag, det vill säga en ökning med 5,4 TWh per år mellan 2025-2030. Tyvärr ser utbyggnadstakten för landbaserad vindkraft ut att avta kraftigt efter 2025 där den främsta orsaken är att kommuner inte tillstyrker vindkraftsprojekt. Det behövs därför starkare incitament för både närboende och kommuner att tillstyrka vindkraftsetableringar och därutöver skulle bestämmelserna kring det kommunala vetot behöva ses över. Om vetot ska vara kvar behöver det meddelas tidigare och en tillstyrkan måste vara bindande under en viss tid.

SKGS har yttrat sig om Rapporten ” Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden”. SKGS delar Svenska kraftnäts oro över effekttillräckligheten. På kort sikt behöver det ökade importbehovet hanteras med en utökad effektreserv som även innehåller efterfrågeflexibilitet. På längre sikt behöver effektreserven kompletteras eller ersättas med styrmedel som säkerställer att det finns tillräckligt med planerbar elproduktion, efterfrågeflexibilitet och energilager som deltar i den ordinarie marknaden för att klara en trygg elförsörjning till en konkurrenskraftig kostnad.

För elanvändarna är det mycket angeläget att kostnaderna för elnätet inte tillåts skena i väg. Därför är det olyckligt att Eneregimarknadsinspektionen inte kan använda den förmögenhetsbevarande beräkningsmetoden redan kommande regleringsperiod. Det skriver SKGS tillsammans med andra företrädare för fyra andra kundorganisationer på Second Opinion.

Framtidens elförsörjning fick stort utrymme under årets Almedalsvecka. Flera aktörer ordnade seminarier på temat. Intresset för SKGS seminarium om industrins elbehov fram till år 2030 var stort.

Se seminariet i efterhand nedan.

Kraftbalansen försämras alltmer de kommande årens topplasttimmar. Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport visar på ett effektunderskott kommande vinter på -1 400 MW och hela -8 700 MW vintern 2026/2027, i normalvinterscenariot.

– Sverige har unikt goda förutsättningar att klara klimatomställningen och det kraftigt ökande elbehovet som elektrifieringen innebär. Elmarknadens funktion är avgörande för hur väl vi lyckas, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.

SKGS ser en risk för att en övergång till så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning kommer att leda till högre elpriser. De beräkningar som gjorts ger i teorin en högre samhällsnytta sett till den europeiska elmarknaden som en helhet. Men på den nordiska elmarknaden kommer elpriset att öka, vilket försämrar den elintensiva basindustrins konkurrenskraft.

Regeringens klimatmöte den 16 juni föregicks av rundabordssamtal, där SKGS deltog i ett samtal om energisektorns klimatomställning. Inför regeringens kommande klimatfärdplan har SKGS lämnat ett skriftligt inspel till det arbetet som trycker på behovet av en snabb utbyggnad av alla fossilfria kraftslag.

Ellevio skriver på DN debatt att en förändrad elnätsreglering riskerar nödvändiga investeringar i elnätet, SKGS håller inte med. Elnätet behöver byggas ut i rekordfart, men det innebär inte att vi ska ge upp kundperspektivet i elnätsregleringen. Det är viktigt att elnätsmonopolen regleras så att elanvändarna inte betalar mer än kostnaderna för de faktiska investeringarna i elnätet och en rimlig vinst till elnätsägarna. Elnätsregleringen måste utformas så att den inte slår alltför hårt mot industrins konkurrenskraft.

Industrins elanvändning 2030 – var och när behövs ny elproduktion när elöverskottet försvinner?