De senaste vintrarna har risken för effektbrist ökat, främst beroende på att Ringhals 1 och 2 har lagts ned. Att Sverige periodvis är nettoimportörer av el är i sig inget märkligt. Kalla vinterdagar med industrier i full produktion är elförbrukningen hög. Men hittills har det gått att täcka underskott på el genom import.
– I vinter ser förutsättningarna för import värre ut än vanligt. Dels behöver vi täcka för en lägre tillgänglig elproduktion under kalla perioder. Dels kan vi i rådande omvärldsläge inte räkna med att det finns el att köpa. Sannolikheten för att det samtidigt ska vara kallt och vindstilla även i våra grannländer är tyvärr ganska hög. För att bevara effektbalansen och stabiliteten i elsystemet kan Svenska kraftnät bli tvungna att koppla bort elanvändare, säger Johan Bruce, energiansvarig på Skogsindustrierna och verksamhetsansvarig på SKGS.
Inför varje vinter gör Svenska kraftnät, Svk, en prognos över effektbalansen, skillnaden mellan produktion och användning, under timmen med högst elanvändning. I årets kraftbalansrapport, som publicerades i början av sommaren, beräknades underskottet till -1 400 MW. Vilket kan jämföras med att nu nedlagda Ringhals 2 hade en effekt på 900 MW.
Kraftbalansen har sedan dess försämrats ytterligare på grund av den förlängda revisionen av Ringhals 4. De innebär att ytterligare 1 000 MW elproduktion inte är tillgängligt förrän den 31 januari. Därmed har prognosen för antalet timmar Sverige bedöms ha underskott på el ökat från 30 till 150 timmar under vintern. Dock har höga elpriser och minskad elanvändning hos hushållen bidragit till att scenariot för importbehovet är tillbaka till 30 timmar.
– Europas energiförsörjning är extremt ansträngd och det finns all anledning att tänka över hur vi använder elen. Försämringen av den svenska kraftbalansen beror till stor del på politiska beslut. Hade mer gjorts för att behålla planerbar elproduktion i södra Sverige hade vi haft ett betydligt starkare elsystem idag. Om Sverige ska ha en konkurrenskraftig industri måste effektunderskotten mötas med en snabbt ökad produktion. Endast så kan vi få leveranssäker el till rimliga priser, säger Johan Bruce.
Den elintensiva basindustrin är i nuläget tvingad att planera sin produktion med hänsyn till elpriset. Men över tid har industrin begränsade möjligheter att bistå elsystemet med efterfrågeflexibilitet.
– Samhällsekonomin går miste om värdefull energiproduktion, när industrier tvingas att dra ned på sin produktion – eller stoppa den helt – på grund av de höga elpriserna. Att stoppa och starta komplicerade tillverkningsprocesser innebär slitage och produktionsbortfall. Det är inte hållbart att förlita sig på att ”frivillig frånkoppling” och höga elpriser ska rädda effektbalansen, säger Johan Bruce.
