Som ett litet, öppet och handlande land har Sverige sedan mitten av 1800-talet byggt välstånd och välfärd på de resurser som finns naturligt i vårt land. De råvaruförädlande företagen inom basindustrierna – skogen, kemin, gruvorna och stålet – har blivit världsledande på sina respektive områden. En förutsättning för denna utveckling har varit tillgången till elkraft – först genom utbyggnaden av vattenkraften och sedan genom kärnkraften.
Idag är basindustrin av avgörande betydelse för Sveriges ekonomi. Efterfrågan på basindustrins produkter ökar på världsmarknaden. Det är en ledande exportbransch som står för 28 procent av svensk export, och för hela 51 procent av nettoexporten.
Energikostnaden är ofta den viktigaste enskilda kostnadsposten för ett företag inom basindustrin. I Östergötland är över 3600 personer sysselsatta inom basindustrin. Dessa människor är med rätta oroade över utvecklingen på energiområdet. Oron berör även alla dem som är anställda hos underleverantörer till basindustrin. Det går nämligen två jobb i den kringliggande ekonomin för varje arbetstillfälle på en basindustri.
Långt ifrån att vara en del av det gamla Sverige är basindustrierna istället en del av framtidens konkurrenskraftiga näringsliv. Kunskapssamhället är inte något som är förbehållet tjänstesektorn. Spetskompetens och forskning i framkant av utvecklingen är inte en lyx utan helt enkelt ett måste. Till exempel handlar det om ekologi, miljövård, bioteknik, kemi, elektronik och materialteknik.
Basindustrin kan se fram emot växande efterfrågan på sina produkter. Detta är goda nyheter för Sverige som nation, men det kräver handlingsstyrka och framsynthet från politiskt håll. Bland annat genom investeringar i energieffektiviseringar och kontinuerlig kompetenshöjning bland de anställda har basindustrin tagit sin del av ansvaret i den gemensamma ambitionen att göra den svenska ekonomin starkare.
Energipolitiken är viktig för basindustrin, för sysselsättningen och för miljön. Den är helt avgörande för tillväxten och Sveriges välfärdsutveckling. Menar vi allvar med att vi vill ha kvar basindustrin och tillverkning i Sverige och i Östergötland så måste förutsättningarna vara de bästa möjliga. Fortsatt avveckling av elproduktion kommer att ha negativa konsekvenser för sysselsättningen. Detta faktum måste ingå i beslutsunderlaget för Sveriges politiker.
Lars-Erik Axelsson SKGS
Artikeln publicerades i Folkbladet Östergötland den 17 augusti. Läs på tidningens hemsida.
