Planeringsmålet
Ett planeringsmål om 300 TWh till år 2045, med regelbundna uppföljningar av berörda myndigheter, föreslås. Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen föreslås få tydligare ansvar inom sina områden.
En ökad samordning och samverkan mellan berörda aktörer bedöm behövas för att uppnå en mer effektiv plan- och tillståndsprocess och tidiga hantering av målkonflikter.
– Ett tydligt planeringsmål för elsystemet är något SKGS länge efterfrågat. En fördubblad elanvändning på två decennier kräver målstyrd planering, och helst delmål med kortare tidshorisont. Elektrifieringen av industrin pågår här och nu. Därför måste vi ställa upp delmål på vägen till 2045, exempelvis år 2035.
Vi vill också att det överordnade ansvaret för samlas hos en myndighet så att inga frågor riskerar att hamna mellan stolarna. Något som också bör övervägas är att ge elektrifieringen status som särskilt samhällsintresse, för att väga tyngre när målkonflikter uppstår, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
Leveranssäkerhetsmålet
Regeringen föreslår att Svenska kraftnät (Svk) bör få ett övergripande ansvar för uppföljningen av leveranssäkerhetsmålet och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder. Svk:s ansvar för att följa upp energi- och effektsituationen kan behöva tydliggöras.
Det ska vara tydligt att Svk har ett ansvar för den långsiktiga tillräckligheten i det svenska elsystemet. Regeringen avser att uppdra åt en relevant myndighet att följa upp prisvolatiliteten på elmarknaden och se över vilka åtgärder som krävs för att målet ska nås på kort och lång sikt.
– Det är bra att Svenska kraftnäts helhetsansvar förtydligas, både på lång och kort sikt. SKGS kommer i sitt remissvar betonat att kostnaden för att nå leveranssäkerhetsmålet måste stå i relation till totalkostnaden för el, som avgör industrins konkurrenskraft.
Ökad flexibilitet, inte minst på förbrukningssidan, kan bidra till höjd leveranssäkerhet på ett kostnadseffektivt sätt. Möjligheten att erbjuda flexibilitet till elsystemet måste dock grunda sig på industrins och övriga samhällets förutsättningar, säger Johan Bruce.
Effektiviseringsmålet
Sveriges nuvarande energieffektiviseringsmål bör ses över, då det inte är anpassat för industrins gröna omställning eller målet om 100 procents fossilfri elproduktion 2040. Den nationella politiken för energieffektivisering behöver anpassas till EU-direktiv som nyligen har omarbetats eller där omarbetning pågår.
– Energieffektiviseringar är viktiga kostnadsbesparande investeringar för industrin. Men elektrifieringen innebär att elanvändningen ökar kraftigt. Därför är det viktigt att energieffektiviseringsmål utformas så att de inte hindrar investeringar och nya industrietableringar. Inga tak får sättas på nationell nivå, då det skulle hindra tillväxt och minska svensk industris klimatnytta.
Med hänsyn till stora individuella skillnader i processer och investeringscykler mellan industrier är sektorsmål för energieffektivisering inte lämpligt. Likaså måste effektiviseringsmål som missgynnar fossilfria termiska teknologier, så som kärnkraft, undvikas, säger Johan Bruce.
