– Vanligtvis talas det om ett ökat elbehov fram till åren 2045 eller 2050. Men vår kartläggning visar tydlig att elbehovet ökar här och nu. Elektrifieringen och klimatanpassningen av industrin pågår för fullt. Om vi ska klara målen om fossilfrihet behöver utbyggnaden av alla fossilfria kraftslag öka i snabbare takt, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
Fossilfritt stål – elintensiv klimatnytta
Kartläggningen sammanställer det tillkommande elbehovet från planerade industriinvesteringar.
- Stål-och metallverk ökar elbehovet mest, från 7,5 till 40,6TWh/år, då fossilt kol ersätts med vätgas när reduktion av järnmalm och produktion av stål blir fossilfri.
- Kemiindustrin mer än fördubblar sitt elbehov, från 4,8 till 10,7 TWh/år. Raffinaderi- och elektrobränslebranschens elbehov ökar mer än tolv gånger, från 1,0 till 12,7 TWh/år.
- Gruvnäringens elbehov ökar från 4,0 till 10,4TWh/år, genom utfasning av diesel i arbetsmaskiner och ökad produktion.
- Skogsindustrins behov av el ökar inte lika kraftigt, från 17,2 till 21,8TWh/år. Skogsnäringen är lämplig för bio-CCS som på sikt kan öka branschen elbehov.
- Teknikindustrin ökar elanvändningen från 4,9 till 12,3 TWh. Det är i huvudsak batteritillverkning som står för det ökade elbehovet.
Elöverskottet i norra Sverige borta 2030
Nyindustrialiseringen av den norrländska industrin innebär att det nuvarande elöverskottet i elområdena SE1 och SE2 kommer att försvinna fram till 2030. I södra Sverige, elområdena SE3 och SE4, ökar energiunderskottet.
– Om inte utbyggnaden av ny elproduktion håller nuvarande takt kommer efterfrågan att överstiga utbudet av el år 2030. Kan vi bygga 5,4 TWh ny vindkraft per år till 2030 klarar vi energibalansen. Men det behövs också ny planerbar kärnkraft, främst i södra Sverige, säger Johan Bruce.
Effektbehovet en tilltagande utmaning
Industrins tillkommande effektbehov är drygt 8 000 MW, varav knappt 5 000 MW är hänförligt till vätgasproduktion. Vindkraften skulle kunna möta årsbehovet av elenergi, men en lägre tillgänglighet gör att den tillgängliga effekten inte räcker till när effektförbrukningen är som högst. Risken för effektbrist har ökat i södra Sverige, vilket Svenska kraftnäts analyser återkommande analyser visat.
– Industrin behöver fossilfri el till konkurrenskraftiga priser dygnet runt. Otillräcklig effekt medför ökad risk för perioder med extrema elpriser och till och med akut effektbrist. Effektbehovet kommer att vara en tilltagande utmaning för elsystemet och industrin. Även om vätgasproduktionen skulle vara 100 procent flexibel, och kunna gå ned till noll elanvändning vid behov, så kommer effektbalansen att visa på ökande underskott fram till 2030, med nuvarande utbyggnadstakt för ny elproduktion, säger Johan Bruce.
