– Införandet av en flödesbaserad kapacitetsberäkning har skjutits upp till oktober 2024. Det innebär att det finns mer tid till utvärdering av metod och alternativ. En flödesbaserad metod kan införas först när Sverige och omkringliggande länder har prisområden som motsvarar de faktiska flaskhalsana i transmissionsnätet och som ger riktiga prissignaler, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
Parallellkörning i det nordiska stamnätet
Svenska kraftnät genomför tillsammans med de nordiska stamnätsoperatörerna parallellkörningar med en flödesbaserad kapacitetsberäkning. Det är en del av implementeringen av nätkoden för kapacitetstilldelning och överbelastning (CACM). Om stamnätsoperatören kan visa att en flödesbaserade kapacitetsberäkningen inte ökar effektiviteten kan den nuvarande NTC-metoden (Net Transfer Capacity) användas även fortsättningsvis.
Icke-intuitiva flöden ger negativ påverkan på intra-dagsmarknaden
Parallellkörningen visar att den flödesbaserade kapacitetsberäkningen ger icke-intuitiva flöden under ett stort antal timmar. Det leder till en försämrad transparens och förtroende för elmarknaden. Samtidigt som det skapar orimliga arbitragemöjligheter på intra-dagmarknaden.
– SKGS anser att stamnätsoperatörerna inte har tagit tillräcklighänsyn till dessa negativa effekter. En förklaring till de icke-intuitiva flödena över vissa snitt i stamnätet är att dagens prisområdesindelning inte stämmer överens med de faktiska flaskhalsarna. Att göra ett prisområde av hela Sverige skulle lösa detta. Men SKGS förordar en uppdelning i elområden där det finns strukturella flaskhalsar, då det ökar transparensen på elmarknaden, säger Johan Bruce.
Elområdena ska spegla de strukturella flaskhalsarna
För marknadens funktion är det viktigt att elområden speglar de faktiska strukturella flaskhalsarna. Det innebär att elområdena behöver sträcka sig över nationsgränser. SKGS ser gärna ett inomnordiskt mål för ökad marknadsintegration, för att på sikt minska antalet elområden.
Elområden behöver en fasthet över tid, samtidigt som det finns incitament att minimera strukturella flaskhalsar. Elområdena måste vara stora nog att skapa likviditet och konkurrens. Svenska kraftnät bör ha i uppdrag att minimera prisskillnader inom landet över tid, genom att exempelvis skapa incitament för ökad elproduktion i södra Sverige.
Tveksamma samhällsekonomiska beräkningar
SKGS ifrågasätter de samhällsekonomiska beräkningar som gjorts baserat på parallellkörningarna. De visar på ett positivt utfall, men på grund av att de så kallade flaskhalsintäkterna ökar (de avgifter som betalas till Svenska kraftnät när det uppstår prisskillnader mellan elområden). Det kan starkt ifrågasättas att räkna med flaskhalsintäkterna samhällsekonomiska utfallet på detta sätt.
Energiföretagen Sveriges beräkningar visar att den samhällsekonomiska vinsten överskattas av systemoperatörerna då de överskattar vattenkraftsproduktionen, vilket inte tas med i de samhällsekonomiska beräkningarna.
Stärkt koppling till kontinenten ger högre elpriser
Resultatet av simuleringarna visar på kraftigt ökade elpriser, främst i Sverige, norra Norge och Finland. Det följer av den ökade priskoppling mot kontinenten och Tyskland som ökad kapacitet i stamnätet innebär.
– Den tyska prissättningen på el är inte rättvisande då Tyskland är ett enda prisområde, trots omfattande interna flaskhalsar. Det innebär att Norden som gränsar mot norra Tyskland påverkas av ett elpris som inte motsvarar det verkliga värdet av el i norra Tyskland. Innan det finns en mer rättvisande prissättning på el i norra Tyskland bör inga åtgärder som ökar priskopplingen till Tyskland genomföras, så som flödesbaserad kapacitetsberäkning eller Hansa Powerbridge, säger Johan Bruce.
