Välkommet med ett planeringsmål
SKGS har länge efterfrågat ett planeringmål om den fördubblad elanvändning till 2045 och välkomnar att ett tydligt planeringsmål om 300 TWh till 2045 etableras. Det ger en långsiktighet och ett gemensamt mål som myndigheter och beslutsfattare kan förhålla sig till. SKGS vill förtydliga att målet ska nås med inhemsk produktion för att behålla den konkurrensfördel Sverige har.
Målet bör dock kompletteras med delmål för 2030, 2035 samt 2040. Delmål för närliggande perioder behövs för att säkerställa att elproduktionen går i takt med efterfrågan. Om industrin inte har tillgång till el till en konkurrenskraftig kostnad under hela perioden fram till 2045 riskerar investeringarna att försenas eller utebli helt. Elproduktion och elnät måste byggas ut i takt med en ökande efterfrågan. Fram till 2030 innebär det i praktiken landbaserad vindkraft som i huvudsak är det kraftslag som kan möta den ökade efterfrågan på el till 2030.
Ett leveranssäkerhetsmål behöver beakta totalkostnaden
SKGS håller med om att befintliga produktionsresurser och elnät behöver nyttjas så effektivt som möjligt och utbyggnaden av elsystemet framöver behöver ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Den sammanlagda kostnaden för el, elnät och stödtjänster samt avhjälpande åtgärder är viktig för företagens konkurrenskraft och hushållens ekonomi.
SKGS vill betona att en konkurrenskraftig totalkostnad för el är en förutsättning för industrins gröna omställning. Leveranssäkerhetsmål måste därför sättas i relation till kostnaden för denna. Industrins och övriga samhällets möjlighet att erbjuda flexibilitet till elsystemet måste grunda sig i faktiska förutsättningar och erbjudas rimliga möjligheter att delta på sina premisser.
SKGS välkomnar att myndigheterna får förtydligat ansvar för sina respektive områden och att Svenska kraftnät föreslås få ett övergripande ansvar för uppföljning av leveranssäkerhetsmålet och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder. Det överordnade ansvaret bör ligga hos EN myndighet. Svenska kraftnät bör ha detta överordnade mål för elektrifieringen så att inga frågor riskerar att hamna mellan stolarna.
Staten behöver ta ett större ansvar för energiplaneringen
Regeringen förslår i propositionen att energiplaneringen bör utvecklas på nationell, regional och lokal nivå för att bidra till uppfyllelsen av energiplaneringsmålet genom att öka förståelsen och kunskapen hos olika aktörer om energisystemets utveckling och behov. Staten föreslås ta en tydligare roll i energiplaneringen medan marknadens aktörer fortfarande är de som fattar investeringsbeslut. SKGS anser att elektrifieringen av industrin och övriga samhället behöver få status som ett särskilt samhällsintresse och få en större vikt när målkonflikter uppstår.
Utbyggnaden av det svenska stamnätet måste prioriteras framför utlandsförbindelser
I propositionen föreslår regeringen att elsystemet bör utvecklas så att elprisskillnaderna inom Sverige minskar. SKGS välkomnar att regeringen avser att styra Svenska kraftnät så att de i högre utsträckning än i dag är inriktade på att tillgängliggöra överföringsförmåga mellan svenska elområden. Det är även positivt att regeringen prioriterar förstärkning av elnätet internt framför förstärkning av kopplingen till utlandet, vilket riskerar att leda till att elprisskillnaderna inom Sverige ökar och att elpriset i framför allt södra Sverige i än högre utsträckning än i dag följer priset i övriga Europa. Sverige bör inte förstärka överföringsförmågan till Tyskland innan prisbildningen där blir mer rättvisande. Tyskland är idag ett enda elområde, trots omfattande interna flaskhalsar, vilket bidrar till att artificiellt höga priser i norra Tyskland sprids till Norden.
SKGS delar regeringens syn att gasturbiner i högre utsträckning än i dag kommer att fylla en viktig funktion i elsystemet till dess att tillräcklig produktion av fossilfri el från kärnkraft är på plats. Gasturbiner skulle kunna handlas upp inom ramen för en utökad effektreserv. Leveranssäkerheten behöver i första hand garanteras med produktionsresurser placerade i Sverige.
Ett utbyggt elnät i tid till en konkurrenskraftig kostnad
SKGS håller med om att tillståndsprocesserna för utbyggnad av elnätet bör kortas, effektiviseras och göras mer förutsebara. Tilldelning av anslutningskapacitet till elnätet bör ske genom en transparent process baserat på välunderbyggda behov.
En intäktsreglering som skyddar konsumenter från oskäliga avgifter behöver komma på plats så snart som möjligt för att hinna implementeras under nästkommande reglerperiod, 2027–2030.
Fossilfri vätgas för en konkurrenskraftig omställning.
All fossilfri energi ska kunna användas för vätgasproduktion och att både användning och produktion av vätgas från fossila källor ska fasas ut. SKGS välkomnar att detta är Sveriges ståndpunkt i EU-förhandlingar och i andra internationella sammanhang.
Stöd till svenskt producerad vätgas och elektorbränslen ska i första hand ges där användningen möter inhemska behov och möjliggör näringslivets omställning som ger högre förädlingsvärde. Om fossilfri el som produceras till jämförelsevis låg kostnad i Sverige används för att göra vätgas för export kan det svenska elpriset och därmed industrins konkurrenskraft påverkas negativt.
Energieffektiviseringsmål måste ses över
SKGS välkomnar att regeringen ser över energieffektiviseringsmålen så att de anpassas till den gröna omställningen. Energieffektiviseringsmål måste utformas så att de inte hindrar industrins elektrifiering och nya etableringar. Inga tak på energianvändningen får sättas på nationell nivå, vilket skulle förhindra tillväxt och svensk industris globala klimatnytta.
