De höga elpriserna bedöms inte komma ner till normala nivåer inom kort. Tvärtom gör fler bedömningen att gasförsörjningen i Europa nästa vinter i bästa fall kan vara på samma nivå som denna vinter. Europeisk industri kan inte ha avsevärt mycket högre energikostnader än andra regioner i världen om den ska kunna behålla sin konkurrenskraft och investera i Europa.
I första hand behöver permanenta lösningar på elkrisen komma på plats, framför allt i form av ny fossilfri elproduktion, främst i södra Sverige. Samtidigt behövs åtgärder som kan lösa krisen både på kort och lång sikt. På kort sikt kommer det att behövas stöd för att svensk industri ska kunna vara konkurrenskraftiga på en global marknad under en övergångsperiod till dess att de långsiktiga åtgärderna kommit på plats. Detta stöd behöver komma på plats så snart som möjligt så att företagen vet vad de kan räkna med.
Det besked som energiministern har givit idag ger inget direkt svar på hur det generella stödet kommer att se ut och utformas, även om vi inom kort kommer att se ett nytt förslag på detta från Svenska kraftnät baserat på ett förnyat regeringsuppdrag. Gällande det stöd som dediceras till elintensiv industri är det bra att det kommer att gälla över hela landet och baseras på de reella kostnadsökningar som företagen har drabbats av. Förhoppningsvis kommer detta inom kort att kunna godkännas av EU-kommissionen.
På lång sikt krävs sannolikt ytterligare åtgärder. På grund av de stora prisskillnaderna inom Sverige har Svenska kraftnät tagit in stora flaskhalsintäkter som de inte mäktar med att investera, nästan 57 miljarder till och med september i år. Detta kan jämföras med Svenska kraftnäts totala investeringsvolym på runt 5-6 miljarder kr/år som ska växa till över 10 miljarder 2025. Enligt Svenska Kraftnäts senaste korttidsanalys, KMA2022, kommer inflödet av flaskhalsintäkter att fortsatt ligga på höga nivåer på runt 30 miljarder per år 2023-2025 för att sedan avta till ca 15 miljarder år 2027. Svenska kraftnät kommer alltså även de närmaste åren med stor sannolikhet att dra in betydligt mer i flaskhalsintäkter än vad man förmår att använda till avhjälpande investeringar och andra åtgärder.
Regeringen bör liksom de flesta andra EU-länder, inklusive Norge, Finland och Tyskland, införa kompensation för indirekta kostnader för elintensiv industri samt verka för att all elintensiv industri omfattas av denna kompensation.
