Svenska kraftnät har uppdraget att övervaka effektbalansen i elsystemet varje sekund, då lika mycket el behöver matas in som det tas ut. Myndigheten ansvarar också för det svenska stamnätet.
Varje sommar publicerar myndigheten sin årliga kraftbalansrapport. I den ges en utförlig beskrivning av den gångna vinterns effektsituation under topplasttimmen, då effektförbrukningen var som störst. I vintras inföll denna timma den 28 februari mellan kl. 08-09. Varje rapport ska också innehålla en prognos över kommande vinters effektsituation i olika kalla vinterscenarion. I den senaste rapporten redovisar Svenska Kraftnät dessutom en längre prognos för de kommande fem vintrarna. Resultaten visar på växande effektunderskott i samtliga scenarion och underskotten förväntas bli extra stora i södra Sverige.
Vid SKGS seminarium 7 november instämde Svenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh i att det finns utmaningar för effektbalansen i södra Sverige. Men hon försäkrade basindustrins representanter vid seminariet att det finns lösningar på problemet.
På frågan från SKGS Anna Holmberg om vi kan vara på väg in i ett scenario med effektbrist inom ett par års tid svarade Sandborgh:
– Om vi inte gör något är vi ju det. Vi måste ju jobba med att använda flexibilitet, lagring och nya metoder, annars kommer vi inte att klara det.
I norra Sverige kommer det även fortsatt att finnas ett effektöverskott medan det i Sverige ”söder om Dalälven” i elprisområde 3 (SE3) och 4 (SE4) finns ett tilltagande underskott.
– Att Ringhals 1 och 2 stängs är den avgörande orsaken till att kurvan åker ned, förklarade Ulla Sandborgh.
Svenska kraftnät investerar och planerar att investera mycket i stamnätet för att höja överföringskapaciteten från norr till söder. De åtgärder som vidtas inom fem år kommer att öka kapaciteten med tio procent i snitt 2, vilket är överföringen från elprisområde 2 (SE2) till SE3. Till år 2030 har det byggts nya ledningar som ökat kapaciteten med 45 procent.
Ökad import till södra Sverige blir också viktigt för att täcka underskottet. Men är det realistiskt att vi ska klara effektbalansen med ökad import, frågade Anna Holmberg.
– Vi klarar av att importera nu och vi kommer att klara av att importera en bra bit framöver, svarade Sandborgh.
Svenska kraftnät har ansvar för balansen i elsystemet varje sekund, men inte på varken mellan eller lång sikt. Men vem har ansvar för effektbalansen på tio års sikt?
– Vi har ansvar för att tala om hur det ser ut. Det är de som köper och säljer el som ska se till att det finns el att köpa och sälja, sa Ulla Sandborgh.
För basindustrin är det viktigt med leveranssäkerhet. Störningar i elförsörjningen orsakar stora kostnader för industrin. Behövs det ett leveranssäkerhetsmål, frågade SKGS Anna Holmberg.
– Ja, ett eller flera. Framförallt behöver vi reda ut vad det skulle kunna vara: antal avbrott, importmöjligheter, detta borde man utreda, enligt Ulla Sandborgh.
Ulla Sandborgh menar vidare att det måste vidtas fler åtgärder förutom utbyggt stamnät och höjd överföringskapacitet för att klara effektbalansen. Dit hör t.ex. förbrukningsflexibilitet, fortsatt drift av viktiga lokala produktionsresurser och nya tekniska lösningar.
