Jag kan se tillbaka på år då det har hänt mycket inom svensk basindustri. Vi har upplevt med- och motgångar, hög- och lågkonjunkturer. Men basindustrin är och förblir en av grundvalarna för Sveriges utveckling och välfärd – faktum är att industrin betyder mer för Sverige idag än 1970.
Grunden för vår starka position lades under 60- och 70-talen då svenska politiker var framsynta och byggde ut den koldioxidfria elproduktionen med vatten- och kärnkraft. Det möjliggjorde att Sverige i dag har bland de lägsta utsläppen per capita av växthusgaser i Europa och är världsledande på energieffektivisering. Men såväl basindustrin som resten av världen står inför nya utmaningar i form av rådande lågkonjunktur, hotet av en ny ekonomisk kris och koldioxidutsläpp som globalt fortfarande ökar.
Energipolitiken är i högsta grad sammankopplad med klimatpolitiken. Sverige bör fortsätta vara ett internationellt föredöme vad gäller att kombinera ekonomisk tillväxt och ett hållbart samhälle. Landet har visat att det går att minska utsläppen samtidigt som tillväxten varit hög. Vår energimix gör att vi har en unik situation med låga utsläpp av koldioxid per capita. Sverige har i dag lägst koldioxidintensitet inom EU, d.v.s. vi släpper ut minst koldioxid per BNP-enhet. Vi har samtidigt en stor och mycket viktig energiintensiv industri i Sverige som sysselsätter nästan 400 000 personer och har ett exportvärde på cirka 270 miljarder kronor. Spelreglerna för energipolitiken måste dock återigen bli långsiktiga och förutsägbara så att svensk industri ska kunna behålla sin position i en globaliserad värld och klimatet skyddas.
För basindustrin har energikostnaderna i Sverige nu nått en så hög nivå att företagen riskerar att inte klara den globala konkurrensen. Om industrin inte ges internationellt konkurrenskraftiga villkor försämras industrins konkurrenskraft och investeringsmöjligheter. Utan lönsam, produktiv och växande industri kan tillväxten och välfärden inte säkras. En av de viktigaste åtgärderna är en offensiv utbyggnad av den koldioxidfria elproduktionen i landet. Konkurrenskraftiga elpriser är inte bara nödvändiga för att behålla en stark industri i Sverige utan dessutom i praktiken en garant för en klimatvänlig industriproduktion. En utflyttad industri skulle sannolikt innebära att de globala utsläppen ökar eftersom våra främsta konkurrentländer ligger efter oss vad gäller klimatvänlig elproduktion och energieffektivisering.
Kärnkraft och vattenkraft är idag de enda tillgängliga teknikerna för att skapa klimatneutral el till rimliga kostnader. Vindkraft och bioenergi har viss potential. På sikt kommer andra energislag bli aktuella, men dessa tar lång tid att utveckla. Ska världens klimat och tillväxt klaras måste energiproduktionen ställas om och el användas på fler områden. Den omställningen måste börja nu och svensk basindustri vill ta sitt ansvar.
Vår framtida energiförsörjning måste lösas i samklang med klimatpolitiken. I dag talas det ofta om att vårt stora elberoende är ett problem. El är den mest effektiva energiformen och vi kommer sannolikt att behöva mer el i framtiden. Trafikens utsläpp av koldioxid kan bara lösas med att vi använder mer el. Biobaserade bränslen kan inte täcka de giganitiska behoven av energi. Om något eller några decennier tror och hoppas jag därför att elhybridbilar är dominerande. Utformningen av Sveriges framtida energipolitik bör mer präglas av viljan att minska vår klimatpåverkan och värna jobben, inte av mer än 30 års politiska låsningar.
Jag anser att Sverige har goda förutsättningar att fortsätta vara ett föregångsland på energi- och klimatområdet. En första förutsättning är att kärnkraften byggs ut istället för att avvecklas, att vattenkraften utnyttjas så långt det är möjligt och att vindkraften och bioenergin får en växande roll i energisystemet. Därigenom skapas möjligheter för ökande svensk klimatneutral elproduktion samtidigt som svensk industri kan fortsätta spela en avgörande roll för ekonomisk tillväxt och växande välstånd i Sverige.
Det måste dock understryka att situationen är brådskande. Dels för att koldioxidutsläppen globalt ännu ökar, dels för att investeringar i ny energiproduktion tar tid och den tekniska livslängden för de nuvarande reaktorerna bedöms vara till ända omkring år 2020.
Bara dagar efter att jag lämnar mina poster på Jernkontoret och i SKGS kommer riksdagen besluta om förslaget att ersätta befintliga kärnkraftsreaktorer med nya. Ett historiskt beslut för jobben och klimatet. Att kunna ersätta befintliga reaktorer med effektivare och säkrare skulle innebära att basindustrin skulle få en långsiktig och säker tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. En förutsättning för att vi ska kunna fortsätta bidra till svenska jobb och välfärd, samtidigt som klimatet värnas.
Elisabeth Nilsson,
Landshövding i Östergötlands län, f d VD Jernkontoret
