Lars-Ivar Ericson skriver om näringslivets tillgång till energi och förespråkar samtidigt en ökad svensk produktion av biobränslen. Vi inom basindustrin välkomnar en sådan utveckling men vi måste också diskutera skogsråvarans alternativa användningsområden. Skogsindustrierna ger stora bidrag till den regionala ekonomin i form av sysselsättning, export och tillväxt genom att förädla skogsråvaran till papper. En ökad biobränsleproduktion får aldrig inkräkta på skogsindustrins möjlighet att skapa välstånd åt Sverige.
Biobränslen står, tillsammans med spillvärme från industriprocesser, redan i dag för en sjättedel av Sveriges totala energitillförsel. Om skogen används till tryckpapper, förpackningar och pappersmassa istället för till bränsle kan 30 gånger mer förädlingsvärde skapas vilket får effekter på den regionala ekonomin. Förädlingsvärdet översätts nämligen i nyinvesteringar, arbetstillfällen och ökade skatteintäkter för kommun och landsting.
Skogsindustrin är en del av den svenska basindustrin vars gemensamma nämnare är elintensiteten i produktionen. Bristen på utveckling av den svenska elproduktionen är oroande. De senaste årens mycket stora framgångar för basindustrin med rekordexport av papper, stål och malm har lett till ökad efterfrågan också på el. För att nya investeringar och arbetstillfällen ska komma till stånd måste det finnas en tilltro till att det kommer att finnas tillräcklig elproduktion också i framtiden. Företagen vågar helt enkelt inte göra de stora investeringar förädling av råvaror kräver såvida inte energitillförseln garanteras.
Istället för att redan i dag vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa framtida elproduktion har dock en del politiker och samhällsdebattörer börjat ifrågasätta sambandet mellan tillväxt och energi. De anser att förbättrad teknologi gör det möjligt att uppnå samma tillväxt som idag, men med lägre elkonsumtion. Detta är felaktigt helt enkelt därför att de energiintensiva företagen redan gjort en mängd energibesparande investeringar. För många basindustrier är elkostnaderna lika stora som personalkostnaderna. Därmed finns det få företag som tjänar lika mycket som dem inom basindustrin på en minskad elanvändning och följaktligen investerar företag inom basindustrin mycket i forskning om effektivare
energianvändning.
Trots en effektiv energianvändning ökar ändå elanvändningen i absoluta tal då produktionen ökar mer än vad effektiviseringarna kan kompensera för. Emellertid bidrar ökad produktion till ekonomin i Skåne i termer av arbetstillfällen och tillväxt. Höganäs och Kemira Kemi är två av regionens största arbetsgivare med tillsammans över 1 400 anställda, men det är ändå inte hela sanningen.
För varje nytt jobb inom basindustrin beräknar man nämligen att två nya jobb skapas i industrinära sektorer som tjänstesektorn och enklare tillverkningsindustri vilket innebär att effekten på sysselsättningen sannolikt mångdubblas. På så sätt hänger en ökad användning av el intimt samman med Skånes ekonomi och därför måste en diskussion kring framtidens energisystem också innehålla en analys om effekterna på sysselsättning och välstånd. Gärna biobränslen, men
inte på bekostnad av den svenska ekonomins ryggrad – basindustrierna.
Lars-Erik Axelsson
verkställande styrelseledamot, SKGS
Läs artikeln på Helsingborgs Dagblads hemsida.
