13 februari, 2014

Debattartiklar

Debatt: Balanserat elsystem ger stabilitet och konkurrenskraft

Lennart Söder har rätt när han säger att inga kraftslag producerar hela tiden (Second opinion 10/2). Det han missar att beröra är att variationen är avsevärt mindre med vissa typer av kraftslag.

Lina Palm, SKGS
Lina Palm, SKGS.

De senaste två veckornas elproduktion i det svenska elsystemet belyser detta på ett mycket tydligt sätt, se figur från elstatistik.se nedan. Kärnkraften levererar stabilt kring 8800 MW medan vindkraften varierar mellan 2650 och 450 MW under samma period. Den kvalitet man vill uppmärksamma med begreppet ”baskraft” är helt enkelt att det är en kraftkälla som har möjlighet till hög och jämn produktion under hela året.

Graf Lina

Betydelsen eller behovet av baskraft kan variera beroende på hur förbrukningssidan ser ut, och hur väl sammankopplat landets elsystem är med omvärlden. I Sverige har vi en stor elintensiv basindustri som förädlar knappt en tredjedel av all el som produceras i landet. Denna industri behöver el 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Den är beroende av en stabil elförsörjning. I Sverige har vi därmed avsättning för den baskraft som produceras. Att ha en jämn elproduktion är i vårt fall en stor fördel.

Lennart Söder argumenterar vidare för att det i framtidens elsystem inte finns plats för baskraft, eftersom produktionen snarare behöver bli mer flexibel än utjämnad. Detta synsätt kan vara korrekt om man tror på 30-50 TWh vindkraft i Sverige. Eftersom ett system med så mycket varierande elproduktion kommer ha dagar när enbart den produktionen slår i taket för vad vi kan använda i landet finns det helt enkelt ingen plats för någon stabil och jämn elproduktion. Problemet för de som använder stora mängder el varje dag är vad som händer de dagar som det inte blåser.

Vår vattenkraft kan till viss del täcka upp för vindens nycker, men i ett system helt utan baskraft kommer det helt enkelt inte finnas elproduktion som täcker vårt behov. Lennart Söder argumenterar då för reservkraftverk som ska kunna dras igång vid ett sådant behov. Om det är nära vindstilla, och 50 TWh vindkraft ska ersättas, då är det många reservkraftverk det handlar om. Kostnaden för dessa reserver blir avsevärd och de är förmodligen eldade med naturgas.

Kablarna till kontinenten då? Visst, vi har kablar till Finland, där man har en stor andel baskraft och som de eventuellt kan exportera en del av till oss. Vi har även kablar till Danmark och Tyskland, länder där baskraften till stor del består av kolkraft. Men båda dessa länder är också starkt vindberoende i sin elproduktion. När det inte blåser i Sverige är risken stor att det inte blåser i Danmark eller Tyskland heller. Summan av Söders argumentation är att det behövs kablar till Finland för att kunna köpa kärnkraftsel, kablar till Danmark och Tyskland för att köpa kolkraftsel samt att det behövs nya gaskraftverk i Sverige som reservkapacitet.

Allt detta ger sammantaget högre systemkostnader och mer koldioxidutsläpp än dagens svenska elförsörjning. Är dessa höjda kostnader och ökade utsläpp ett rimligt pris för en ännu mer vindberoende elförsörjning? Jag förespråkar inte ett elsystem utan vindkraft, tvärtom, jag tycker det är bra med en produktionsmix som minskar vår sårbarhet genom diversifiering.

Däremot är jag en stark förespråkare av ett stabilt elsystem som kan leverera el till konkurrenskraftiga priser. Det är med ett sådant system vi säkrar jobb, exportintäkter och välfärd här i landet. I ett sådant system finns det plats för både baskraft, reglerkraft och variabel kraft.

Lina Palm, Energidirektör SKGS

Läs repliken på Second Opinion