Sveriges elförsörjning står inför en effektutmaning. Det krävs åtgärder för att undvika effektbrist. Energiöverenskommelsen 2016 innehöll flera positiva åtgärder, men hanterar inte risken för underskott på tillgänglig el. Effektbrist skulle få allvarliga effekter för både jobben och klimatarbetet i Sverige.
Här lägger SKGS, basindustrins samarbete om Sveriges elförsörjning, fram sex förslag för att säkerställa en stabil och kostnadseffektiv elförsörjning, med lågt klimatavtryck, under alla dagar på året.
Svenska kraftnäts senaste kraftbalansrapport var en väckarklocka. I den prognosticeras ett ökande effektunderskott de närmaste vintrarnas topplasttimmar då elanvändningen är som allra störst. Effektunderskottet förväntas bli allvarligast i södra Sverige, där många av våra industrianläggningar finns. Det växande underskottet beror enligt Svenska kraftnät huvudsakligen på att Ringhals 1 och 2 tas ur produktion i år och nästa år. Samtidigt ökar effektförbrukningen, inte minst genom etableringen av nya datacenter och den pågående elektrifieringen av både industri och transporter.
Underskottet kan i närtid inte kompenseras med ökad överföring från Norrland. Det hindras av begränsningar i stamnätets kapacitet. Även om det pågår en utbyggnad av stamnätet behöver effektbristen söder om Dalälven lösas genom ökad import, i praktiken tidvis med el från kolkraftverk.
Vi menar att politiken bör sluta att definiera vissa kraftslag som mer önskvärda än andra. Men samtidigt kan vi konstatera att kärnkraften är en central del av lösningen av effektbristproblemet, på kort såväl som på lång sikt. Det kommer att behövas en mix av olika kraftslag och en balans mellan reglerbar, planerbar och icke-planerbar kraft från sol och vind. Varje kraftslag ska bedömas utifrån dess påverkan på systemkostnad, bidrag till driftssäkerhet och dess miljöpåverkan. Med en stor andel icke-planerbar väderberoende kraft i systemet blir det svårare att planera och hålla effektbalansen i elsystemet.
Teknikutvecklingen går dock fort även på kraftområdet och det utvecklas lovande teknik för ellagring och flexiblare styrning av förbrukning och produktion. Nya tekniska lösningar ska naturligtvis mötas med öppenhet, men teknikval bör lämnas till marknaden.
Elsystemet är komplext och energipolitiken måste anlägga ett systemperspektiv som tar hänsyn till att delarna påverkar helheten. Med detta i åtanke har SKGS tagit fram sex åtgärdsförslag som alla bidrar till att säkra effektbalansen.
1. Värna befintlig kraft som stärker effektbalansen
De planerbara kraftslagen som producerar el med hög tillgänglighet, även under den kallaste vintern, blir extra viktiga i ett elsystem med mycket väderberoende kraftkällor. Därför är det nödvändigt att säkerställa att åtgärder för vattenkraften är grundade på en genomtänkt avvägning mellan produktionsmål samt klimat- och miljömål. Tillsynsmyndigheterna ska följa lagstiftarens intentioner med Energiöverenskommelsen och värna vattenkraftens produktionsförmåga.
Ge Vattenfall i uppdrag att skyndsamt analysera och kommunicera vad som krävs för fortsatt drift av Ringhals 1 och 2 efter 2020.
Ge Strålskyddsmyndigheten i uppdrag att omgående inleda dialog med kärnkraftsägarna om villkor för att upprätthålla drift i befintliga reaktorer, så att reaktorägarna vet vilka övergångsregler som är möjliga.
Värna kraftvärmen – den föreslagna skattehöjningen från 1 augusti riskerar att leda till snabbavveckling av kraftproduktion som är särskilt viktig för storstädernas elförsörjning.
2. Inför inga nya subventioner som försämrar effektbalansen
Idag byggs landbaserad vindkraft som är konkurrenskraftig utan subventioner. Därför bör man fasa ut elcertifikatsystemet enligt plan och avstå från att utvidga eller förlänga stödet.
Den havsbaserade vindkraften ska bära sina egna kostnader när den ansluts till elsystemet och inte befrias från den anslutningsavgift som belastar andra kraftslag.
3. Upphandla en större effektreserv
Inför varje vinter upphandlar Svenska kraftnät en effektreserv vars storlek regleras i lag. Upphandlingarna har inte nyttjat det utrymme som lagen medger. Det finns därför anledning att ge Svenska kraftnät i uppdrag höja beredskapen genom att upphandla en större effektreserv inom ramen för nuvarande lagstiftning.
4. Eftersträva flexibilitet som är ekonomiskt effektiv
Diskussionen om flexibilitet i elanvändningen behöver vidgas – det räcker inte att prata om teknisk potential, utan debatten måste också omfatta den ekonomiska potentialen. Kunskapen om den verkliga ekonomiska potentialen, det vill säga möjligheter, nyttor, kostnader och konsekvenser, för flexibilitet inom olika kundgrupper behöver öka.
Initiativ behöver tas för att starta en diskussion med elanvändare inom industrin om hur ytterligare flexibilitet bäst kan realiseras. Påtvingad flexibilitet, det vill säga elransonering, kan inte vara vägen framåt.
5. Klarlägg det långsiktiga effektansvaret
Svenska kraftnät har ansvaret för effektbalansen i stunden, men det är oklart vem som har det långsiktiga effektansvaret. Det behövs en utredning av vilken aktör som långsiktigt bör ansvara för att det svenska elsystemet levererar nog med effekt och vad detta ansvar bör omfatta.
6. Säkerställ snabbare och enklare tillståndsprocesser
Ett av de stora problemen i den svenska elförsörjningen idag är elnätets överföringskapacitet. Behovet av att transportera el från Norrland till Mellansverige är välkänt, men regionnäten behöver också byggas ut i takt med att behoven ökar från industrin, elektrifierade transporter och nya bostadsområden. Idag tar det omkring 10–12 år att bygga en kraftledning varav den största tiden går åt till långdragna tillståndsprocesser. Jämfört med Finland tar miljö- och tillståndsprocesser många gånger längre tid i Sverige.
Det behövs en skyndsam utredning om hur dagens långa tillståndsprocesser kan förenklas och förkortas, såväl för elnät som för nya kraftverk och andra verksamheter.
Risken för effektbrist är verklig. Elbehovet ökar med 30 till 50 procent de närmaste 25 åren. Mer el behövs bland annat för att infria planerna på att minska användningen av fossil energi i industrin, att bygga fler datacenter och att elektrifiera transporter. Det råder inget tvivel om att det behövs kraftfulla åtgärder för att säkerställa tillgången på konkurrenskraftigt prissatt el, dygnet runt årets alla dagar. SKGS har här lagt fram åtgärdsförslag för att undvika effektbrist, nu vill vi se handlingskraft och ansvarstagande från politiken sida.
Henrik Sjölund, ordförande SKGS
Per Ahl, VD SveMin
Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM
Carina Håkansson, VD Skogsindustrierna
Bo-Erik Pers, VD Jernkontoret