05 juli, 2013

Aktiviteter

Hur får vi el när det inte blåser?

SKGS genomförde ett seminarium vid namn "Hur får vi el när det inte blåser?" under Almedalsveckan.

Seminariet ägde rum den 1/7 2013.

Arrangör:

SKGS

Deltagare:

Erik Brandsma, gd Energimyndigheten
Mikael Odenberg, gd Svenska kraftnät
Jonas Abrahamsson, VD Eon Nordic
Jan Johansson, VD SCA och ordförande SKGS

elnÑt i motljus frÜn LinaMikael Odenberg tryckte på vikten av att ha med tidsaspekten när man diskuterar elsystemets framtid. Vi kommer se en utbyggnad av det förnybara vilket kommer förutsätta en utbyggnad av elnätsstrukturen. Vi kommer också se en ökad inverkan av elkonsumenterna, sk demand-response som kommer möjliggöra utjämning av energiproduktion och energianvändning. På 10 års sikt kommer vi se en stärkt effektbalans, om 15 år kan man däremot börja fundera då vi ser en ökad mängd volatil kraft samtidigt som dagens kärnkraft börjar falla för åldersstrecket. Det är ett problem att vårt politiska system är illa riggat för att ge den långsiktighet som krävs. Politikernas horisont är snarare 4 år än 10-15 år.

Erik Brandsma menade att ett problem är att olika aktörer väntar in varandra och vill se vad andra gör innan vi börjar agera själva. Målet är gemensamt, men Erik menade att det är ett problem att vi inte tittar på hur vi ska ta oss från nutid till framtid. Systemet som det ser ut idag kommer inte kunna fortsätta fungera på samma sätt för all framtid. Dagens kärnkraft kommer falla för åldersstrecket och den måste ersättas av något. Frågan är vad detta något är. Erik menade också att det internationella perspektivet är viktigt, vi kan inte lösa denna fråga själva i Sverige.

Jonas Abrahamsson lyfte vikten av att vi sätter energifrågan i en helhet, vi producerar el för att någon ska använda den, tex. den elintensiva industrin. Energifrågan är avgörande för sysselsättning och välfärd men även för klimatfrågan. Vi ser idag en omställning av energisystemet över hela världen. Det finns många exempel där man kan lära om HUR man ställer om på bästa sätt. Tyskland är ett lysande exempel på hur man INTE bör göra. Tyskland har visat på väldig handlingskraft, men man äventyrar såväl klimatpåverkan, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Kostnaden för Energiwende är redan idag uppe i 250 miljarder €. Sverige är ett litet land med en stor exportindustri, 50 % av BNP kommer från exportindustrin. Hur ska Sverige konkurrera i en framtida alltmera globaliserad värld. Jonas är övertygad om att vi måste fortsätta utnyttja våra stora råvarutillgångar, skog, malm och vatten. Jonas ser stora hot mot vattenkraften, som enligt en pågående utredning ska jämställas med miljöfarlig verksamhet. I grunden är energipolitiken bra, men den saknar långsiktighet och den omsätts inte i verkligheten i tillräckligt stor utsträckning.

Jan Johansson uttryckte stor tveksamhet mot att vi kommer se en framtida gemensam europeisk energimarknad. Det Jan kan se på olika håll i EU idag, där SCA har anläggningar, tyder på det motsatta. Det är för stora kostnader och för stora risker. Det är farligt att vi inte kopplar ihop vårt behov av el, med själva energisystemet och energipolitiken. Varför ska vi ha elproduktion? Det saknas en vision för det här landet, vem har det politiska modet att gå före? Basindustrin producerar varje timme, varje dag, året runt. Den utgör en baslast som behöver mötas av en basproduktion. Industrin är mindre intresserad av hur elen produceras, men den behöver finnas där när den behövs, och den behöver vara konkurrenskraftig prismässigt. Basindustrin vill också att vi har ett nationellt mål om att ha en överproduktion av el, på så sätt tryggar vi vår verksamhet, och överskottet kan exporteras och ersätta fossilkraft på kontinenten.