31 oktober, 2019

Nyheter

Kommentar till SVT:s granskning av industrins energiskatt på el

SVT har undersökt svenska energiskatter. Rimligt konkurrensneutrala skattenivåer är en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet i Sverige. Den svenska industrin verkar på en global marknad i hård konkurrens och alla kostnadsposter påverkar industrins möjligheter att konkurrera.

SVT har undersökt svenska energiskatter. I ett inslag i SVT Aktuellt den 22 oktober beskrivs att den svenska basindustrin har en skatterabatt på 15 miljarder på sin elkonsumtion. Man gör jämförelsen med att privatpersoner betalar en energiskatt på 34,7 öre/kWh (plus moms) medan industrin endast betalar 0,5 öre/kWh. SVT anger också att energiskattens främsta syfte är att ge incitament till energibesparingar och att de energibesparingarna är en del i att nå de klimatmål som satts upp. Man hävdar även att nedsättningen av energiskatten är orsaken till att svensk industri har Europas lägsta elpriser.

Energiskatt på el är i grunden en fiskal skatt, det vill säga syftet med energiskatten är främst att generera pengar till statskassan. Ur det perspektivet är det felaktigt att kalla energiskatten på el för en klimatskatt. Svensk industri konkurrerar med industri i hela världen och kan inte behålla sin konkurrenskraft om industrin beskattas avsevärt högre jämfört med andra länder. Därför är det rimligt att ha nedsättningar av energiskatten för att motverka påverkan på industrins konkurrenskraft eftersom det motverkar det fiskala syftet. I det perspektivet betalar svensk industri energiskatter som är i samma nivå som övriga EU-länder.

Det är riktigt att svensk industri har en av Europas lägsta elkostnader. Det beror dock inte på nedsättningen av energiskatt som det påstås i inslaget. Industrin i övriga EU betalar en energiskatt som är på samma nivå som i Sverige, det vill säga den minimiskatt som är fastslagen på EU-nivå på 0,5 öre/kWh. Den jämförelse av elpriser som SVT hänvisar till är missvisande för energiintensiv industri då studien inte tar med de subventioner och skattelättnader som energiintensiv industri erhåller i många EU-länder, se tidigare rapport från Sweco. I många länder får den energiintensiva industrin dessutom kompensation för de indirekta kostnader som utsläppsrättssystemet har på elpriset, en möjlighet som Sverige valt att inte införa, vilket försämrar den svenska industrins konkurrenskraft både inom och utanför EU.

Rimligt konkurrensneutrala skattenivåer är en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet i Sverige. Den svenska industrin verkar på en global marknad i hård konkurrens och alla kostnadsposter påverkar industrins möjligheter att konkurrera. EU-lagstiftning ger möjligheter till jämförbara förutsättningar inom EU vilket är bra. Dock finns stora skillnader internationellt till exempel när det gäller klimatstyrmedel där svensk basindustri ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Något likvärdigt finns inte utanför EU.svenska energiskatter. I ett inslag i SVT Aktuellt den 22 oktober beskrivs att den svenska basindustrin har en skatterabatt på 15 miljarder på sin elkonsumtion. Man gör jämförelsen med att privatpersoner betalar en energiskatt på 34,7 öre/kWh (plus moms) medan industrin endast betalar 0,5 öre/kWh. SVT anger också att energiskattens främsta syfte är att ge incitament till energibesparingar och att de energibesparingarna är en del i att nå de klimatmål som satts upp. Man hävdar även att nedsättningen av energiskatten är orsaken till att svensk industri har Europas lägsta elpriser.