06 maj, 2015

Pressmeddelanden

Risken för effektbrist rycker närmare

SKGS analyserar den senaste politiska utvecklingen på den svenska energimarknaden. Del 2 av 3.

Vattenfalls besked i förra veckan om att stänga Ringhals 1 och 2 i förtid är mycket oroande. Den risk för effektbrist, som många hittills trott legat tio år framåt tiden, kan nu hota avsevärt tidigare.

– Vi inom basindustrin är bekymrade för hur elförsörjningen kommer att se ut efter 2020. Vi är oroliga för att politikerna inte orkar eller vågar ta i den här diskussionen nu, säger Anna Holmberg, energidirektör på SKGS.

Vad skulle effektbrist betyda för basindustrin?ppt_Ringhals nuclear power station 01

– Det går inte i dagens globaliserade värld att tvingas anpassa produktionen efter när det finns el. Det skulle inte fungera för industrin, utan enbart betyda missade affärer, sänkt konkurrenskraft och ett hot mot jobben.

I dagsläget finns det tillräckligt med el och priserna är låga, men ett beslut om energiförsörjning behöver lång framförhållning.

– Industrier har ofta en investeringshorisont på 20 år, d.v.s. fem mandatperioder. De som producerar elen kan ha ännu längre investeringscykler. Det är nu som de politiska besluten behöver tas som påverkar elförsörjningen för årtionden framöver.

Vems fel är det att vi nu riskerar effektbrist?

– Enligt Vattenfalls vd Magnus Hall är deras beslut grundat på affärsmässiga grunder på grund av det låga elpriset. Han har dock också sagt att om det inte vore för effektskatten så skulle man inte ha tagit det här beslutet nu. Effektskatten är politiskt beslutad. När det gäller det låga elpriset är vi många i debatten som anser att det är framdrivet av den politiken som förs. Kontinuerligt ökade ambitionsnivåer i elcertifikatssystemet pressar in mer produktionskapacitet i systemet, vilket driver ner priserna.

Anna Holmberg säger att ett tungt ansvar nu vilar på energiminister Ibrahim Baylan att få Energikommissionens arbete att fungera, för kommissionen har ett tufft jobb framför sig.

– Vi inom basindustrin vill inte hamna i en situation där vi får ta smällen vid effektbrist. Det förslag till höjning av ambitionsnivån för elcertifikatssystemet som ligger på riksdagens bord tycker vi är fel att driva fram nu. Den diskussionen borde tas inom Energikommissionen. Samma sak gäller höjningen av effektskatten för kärnkraften. Regeringen har genom att lägga fram de två förslagen samtidigt som Energikommissionen tillsatts kört med dubbelkommando, säger Anna Holmberg och fortsätter:

– I dag har vi vattenkraft och kärnkraft som är planerbara kraftslag. Vad är framtidens planerbara kraft? Energikommissionen måste komma fram till en samsyn i den frågan. Är det kärnkraft eller gas eller något annat? Det går inte att komma ifrån att i ett system med väderberoende intermittent kraft så kommer det behövas planerbara kraftkällor, som den intermittenta kraften kan samverka med. Att skapa förutsättningar för att de investeringarna kommer till måste vara en mycket viktig del av den politiska överenskommelsen.