elförsörjning

Industrins omställning och nya industrisatsningar i Sverige förväntas leda till en ökning av industrins elbehov med 70 TWh mellan 2023-2030 enligt en färsk studie från SKGS. Enligt samma studie kan energibalansen i Sverige upprätthållas förutsatt att utbyggnaden av vindkraft på land fortsätter på samma nivå som idag, det vill säga en ökning med 5,4 TWh per år mellan 2025-2030. Tyvärr ser utbyggnadstakten för landbaserad vindkraft ut att avta kraftigt efter 2025 där den främsta orsaken är att kommuner inte tillstyrker vindkraftsprojekt. Det behövs därför starkare incitament för både närboende och kommuner att tillstyrka vindkraftsetableringar och därutöver skulle bestämmelserna kring det kommunala vetot behöva ses över. Om vetot ska vara kvar behöver det meddelas tidigare och en tillstyrkan måste vara bindande under en viss tid.

SKGS har yttrat sig om Rapporten ” Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden”. SKGS delar Svenska kraftnäts oro över effekttillräckligheten. På kort sikt behöver det ökade importbehovet hanteras med en utökad effektreserv som även innehåller efterfrågeflexibilitet. På längre sikt behöver effektreserven kompletteras eller ersättas med styrmedel som säkerställer att det finns tillräckligt med planerbar elproduktion, efterfrågeflexibilitet och energilager som deltar i den ordinarie marknaden för att klara en trygg elförsörjning till en konkurrenskraftig kostnad.

Framtidens elförsörjning fick stort utrymme under årets Almedalsvecka. Flera aktörer ordnade seminarier på temat. Intresset för SKGS seminarium om industrins elbehov fram till år 2030 var stort.

Se seminariet i efterhand nedan.

Kraftbalansen försämras alltmer de kommande årens topplasttimmar. Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport visar på ett effektunderskott kommande vinter på -1 400 MW och hela -8 700 MW vintern 2026/2027, i normalvinterscenariot.

Elpriset i södra och mellersta Sverige fortsätter att öka. Även under sommaren är prisskillnaderna betydligt större nu än för ett par år sedan. Till stor del beror denna utveckling på stängningen av Ringhals 1 och 2 och kapacitetsbristen i transmissionsnätet. De höga elpriserna slår direkt mot industrins konkurrenskraft.

Kalla vintrar är idag utmanande för det svenska elsystemet, och varma somrar verkar bli minst lika besvärliga i södra halvan av landet. Den minskade kärnkraftsproduktionen har försämrat elförsörjningssituationen på ett sätt som ökar risken för elbrist och perioder med höga elpriser. Mycket talar nu för att Syd- och Mellansverige redan kommande sommar får uppleva en återupprepning av elkrisen sommaren 2020.

SKGS har låtit Sweco analysera vad som hände i det svenska kraftsystemet sommaren och hösten 2020. Sommarens elkris visar hur beroende det svenska elsystemet är av att det finns planerbar produktion även i södra Sverige.

Idag skriver SKGS på Di Debatt att industrin behöver ett leveranssäkert elsystem som garanterar el årets alla timmar och konkurrenskraftiga elpriser för att kunna driva våra verksamheter och skapa jobb och välfärd över hela landet. Det kräver åtgärder av både Svenska kraftnät och politiken.    

Under sommaren 2020 hamnade Sveriges elförsörjning i oväntat fokus. Mitt i sommaren tvingades Svenska kraftnät nödupphandla Ringhals 1 för att säkerställa spänningsstabiliteten i elnätet. Till följd av låg elproduktion i södra halvan av landet och flaskhalsar i elöverföringen norrifrån skenade elpriserna.

DNV-GL har nyligen publicerat en rapport på uppdrag av Svensk Vindenergi. Syftet med rapporten sägs vara att ”visa på vilka sätt effektutmaningen kan hanteras i ett svenskt kraftsystem med hög andel förnybar elproduktion, samt utreda kostnaderna för denna hantering”.