elmarknad

SKGS har yttrat sig om Rapporten ” Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden”. SKGS delar Svenska kraftnäts oro över effekttillräckligheten. På kort sikt behöver det ökade importbehovet hanteras med en utökad effektreserv som även innehåller efterfrågeflexibilitet. På längre sikt behöver effektreserven kompletteras eller ersättas med styrmedel som säkerställer att det finns tillräckligt med planerbar elproduktion, efterfrågeflexibilitet och energilager som deltar i den ordinarie marknaden för att klara en trygg elförsörjning till en konkurrenskraftig kostnad.

Dagens besked om elnäten från Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan visar att regeringen nu går från ord till handling för att skapa en bättre balans mellan nätägarnas och kundernas intressen. SKGS som representerar den svenska basindustrin välkomnar beskedet, men anser också att mer arbete kommer att behövas senare för att ytterligare utveckla nätregleringen.

SKGS lämnar följande synpunkter på Energimarknadsinspektionens (Ei) rapport.

Onsdagen den 5 juli anordnar Svenska Kraftnät ett Almedalsseminarium med rubriken: Kan vi förvänta oss el i varje given stund i framtiden? På plats för att diskutera frågan finns SKGS energidirektör Anna Holmberg.

Energimarknadsinspektionen (Ei) landar rätt i den viktigaste frågan för SKGS, men för också diskussion om förslag som skulle kunna hota svenska industrijobb. Det säger Anna Holmberg efter att ha läst Ei:s omfattande rapport om åtgärder för utökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet.

Det är oklart vad politikerna menar när de talar om efterfrågeflexibilitet och de närmsta decennierna kommer det vara svårt för stålproducenter som SSAB att vara flexibla i sin elanvändning. Det menar Tomas Hirsch, Energy Affairs Manager på SSAB.

Läs senaste nyhetsbrevet från SKGS

Lagstiftningen blir allt bättre, men domslut leder fortfarande till att nätbolagen får ta ut överintäkter. Nu väntar ett arbete med att se över elnätsregleringen ytterligare, som ska vara klart i slutet av 2017. Det säger Anne Vadasz-Nilsson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen (Ei).

De stora nätbolagen pressar nätavgifterna till högsta möjliga nivå. Det är slutsatsen efter att Patrik Carlén, rådgivare i energifrågor på Jernkontoret, har sammanställt kostnadsutvecklingen för basindustrins nätavgifter.

Om basindustrin ska kunna upprätthålla sin konkurrenskraft och säkra långsiktiga investeringar i Sverige måste systemkostnaden för el vara konkurrenskraftig. Dagens utveckling av nätavgifterna bidrar till att driva upp basindustrins systemkostnader, med risk för stora konsekvenser som följd. Det säger Anna Holmberg, energidirektör SKGS.