För elanvändarna är det mycket angeläget att kostnaderna för elnätet inte tillåts skena i väg. Därför är det olyckligt att Eneregimarknadsinspektionen inte kan använda den förmögenhetsbevarande beräkningsmetoden redan kommande regleringsperiod. Det skriver SKGS tillsammans med andra företrädare för fyra andra kundorganisationer på Second Opinion.
Kraftbalansen försämras alltmer de kommande årens topplasttimmar. Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport visar på ett effektunderskott kommande vinter på -1 400 MW och hela -8 700 MW vintern 2026/2027, i normalvinterscenariot.
Den årliga kraftbalansrapporten visar, precis som föregående år, på en fortsatt ansträngd elförsörjning under perioder med hög belastning, i södra Sverige och nu även under sommaren. Försörjningstryggheten skulle förbättras betydligt om de begränsningar som hindrar maximal nord-sydlig elöverföring byggdes bort.
Elpriset i södra och mellersta Sverige fortsätter att öka. Även under sommaren är prisskillnaderna betydligt större nu än för ett par år sedan. Till stor del beror denna utveckling på stängningen av Ringhals 1 och 2 och kapacitetsbristen i transmissionsnätet. De höga elpriserna slår direkt mot industrins konkurrenskraft.
Det är nu klart i riksdagen att elnätsföretagen får rätt att ta ut innestående nätavgifter från tillsynsperioden 2012-2015. Klartecken har getts för en förmögenhetsöverföring från elnätskunderna till elnätsmonopolet på hela 30 miljarder kronor, fram till 2031. SKGS är mycket kritiska till den så kallade överrullningen, som helt saknar kundperspektiv och tillräckliga garantier för att de överrullade intäkterna verkligen går till investeringar i elnätet.
Klimatomställningen och elektrifieringen ger Sverige och svensk industri fantastiska möjligheter – men risken är stor att utbyggnaden av elnät och kraftproduktion inte förmår hålla jämna steg med elanvändningen. SKGS efterlyser nu högre tempo på beslutsfattandet på alla nivåer.
SKGS har låtit Sweco analysera vad som hände i det svenska kraftsystemet sommaren och hösten 2020. Sommarens elkris visar hur beroende det svenska elsystemet är av att det finns planerbar produktion även i södra Sverige.
Det är inte bara genom skatter som staten skaffar sig intäkter från elanvändarna. Sverige ökar nu industrins elskatt med hela 20 procent (från 0,5 till 0,6 öre/kWh), och till skillnad från i europeiska konkurrentländer görs detta utan att kompensera industrin för indirekta kostnader, så som Tyskland gör. Även utdelningen från affärsverket Svenska kraftnät är en inkomstkälla för ägaren, då staten får 65 procent av Svenska kraftnäts vinst i årlig utdelning.
De stadigt ökande nätavgifterna elförbrukare betalar till elnätsbolagen står inte i proportion till de investeringar som faktiskt görs i underhåll och nybyggnation av elnätet. SKGS anser att regering och riksdag behöver ta ansvar för att elnätsmonopolen inte ges större möjligheter att ta ut ökade vinster. Om regeringen lägger fram förslaget, som presenteras i promemorian Särskilt […]
Under ett seminarium den 8 juni presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei) sitt preliminära förslag på en skärpt elnätsreglering för perioden 2020-2023 med syfte att säkerställa rimliga avgifter för elnätskunderna. SKGS välkomnar att Ei fått regeringsuppdraget och den översyn av reglerna som nu genomförs.