Sammanfattning
SKGS ställer sig bakom Svenska Kraftnäts förslag att upphäva 3 § förordningen (2010:2004) om effektreserv.
SKGS Yttrande
SKGS är basindustrins energisamarbete. Målsättningen för vårt arbete är att säkerställa stabil eltillförsel och konkurrenskraftiga elpriser. Konkurrenskraftiga elpriser erhålls på en effektiv elmarknad, med så lite reglering och politisk inblandning som möjligt. Effektreserven tillkom efter Barsebäcks avveckling, syftet är att minimera risken för effektbrist, något som kan uppträda vid kalla vintrar, låg fyllnadsgrad i vattenmagasinen och/eller problem med kärnkraften. Effektreserven innebär att elproduktion eller elförbrukning som annars skulle kunna finnas tillgänglig på elmarknaden istället faller bort från handel. Detta medför att marknadens effektivitet minskar. Effektreserven medför också att elförbrukarna kollektivt betalar för att produktionsökning eller förbrukningsminskning ska finnas tillgänglig för att förhindra effektbrist.
I teorin ska en effektreserv inte behövas. Det är mer kostnadseffektivt att marknaden ger korrekta prissignaler som leder till produktionsökning eller förbrukningsneddragning. Men, för att detta teoretiska resonemang ska fungera även i realiteten krävs att elsystemet innehåller tillräcklig mängd basproduktion av el och även tillräcklig reglerbar kraftproduktion. Dagens svenska elsystem utgörs till övervägande del av bas- och reglerkraft. Hur systemet kommer se ut i framtiden är däremot mycket ovisst. Vattenverksamhetsutredningen, vars delbetänkande är på remiss, hotar produktionen av den reglerbara vattenkraften. Det finns idag möjlighet att investera i nya kärnkraftreaktorer för att ersätta de åldrande reaktorerna. Men det finns idag inga indikationer på att en sådan ersättning kommer ske, och den politiska osäkerheten som energipolitiken är behäftad med är stor. Det finns därutöver restriktioner och politiska aspekter på vad som skulle kunna byggas istället för kärnkraft, och en elmarknad där vissa typer av produktion subventioneras. Till detta ska läggas en elmarknadsutveckling i andra länder mot kapacitetsmarkander. Sammantaget gör därför SKGS bedömningen att behovet av effektreserven kommer behöva ses över igen, före den beslutade utfasningen till 2020.
SKGS ställer sig bakom Svenska Kraftnäts förslag om att ta bort den del i förordningen om effektreserven som säger att förbrukningsreduktionens andel av effektreserven ska öka och år 2017 – 2020 utgöra 100 %. Redan idag finns det inte tillräcklig förbrukningsreduktion som bjuds in till effektreserven. Därtill görs idag nedläggningar av mekanisk massaproduktion, något som i nuläget utgör en stor del av förbrukningsreduktionen. Att Svenska Kraftnät i framtiden ska kunna, eller som lagen säger tvingas upphandla mer förbrukningsreduktion än idag tror vi kommer vara svårt och fortsatt flexibilitet är därför bra.
SKGS vill också använda detta tillfälle för att föra fram vår oro för de olika initiativ som idag driver elförbrukarna snarare ifrån ett mer aktivt agerande på elmarknaden. En ökad förbrukningsflexibilitet är ju en förutsättning för att vi ska kunna klara oss utan effektreserven. Vi ser till exempel REMIT som en förordning på EU-nivå som kommer leda till ökad administration för alla stora elkonsumenter som agerar direkt på Nordpoolspot eller genom bilaterala avtal.
För svensk elintensiv industri är ett robust elsystem, med tillgång till såväl baskraft som reglerkraft i tillräckliga mängder en nödvändighet. Fram till 2020 ser vi inte någon negativ utveckling för effektbalansen. Efter 2020, när en stor del av den nuvarande baskraften i form av kärnkraft kommer avvecklas eftersom den uppnått sin tekniska och ekonomiska livslängd, ser vi dock stora risker för effektobalans. Svenska Kraftnät är tydliga i sin rapport med att vindkraftens begränsade tillgänglighet gör att dess bidrag till effektbalansen blir mycket lågt. Detta riskerar allvarliga problem med effektbalansen i framtiden eftersom det idag i princip endast är denna typ av elproduktion som, med hjälp av subsidier, kan byggas.
Stockholm
Lina Palm
Energidirektör SKGS
