Totalt ingår 22 basindustriföretag i sammanställningen av basindustrins ökande nätavgifter. Företagen är anonyma för att säkerställa så att inga företagshemligheter blir offentliga.
– Anledning till att vi genomförde den här sammanställningen är att vi vet att nätavgiften har förändrats mycket sedan avregleringen. Basindustrin har sett kraftiga ökningar av nätavgiften de senaste åren. Därför kände vi ett behov av att samla in data – vi vill ha fakta i ryggen när vi talar med politiker och myndigheter för att säkerställa så att nätavgifterna inte blir för höga, säger Patrik Carlén, rådgivare i energifrågor på Jernkontoret.
Grafen visar att det skedde stora avgiftshöjningar 2008. Det var den senaste gången som det ägde rum en större regelförändring av hur stora elnätsavgifter som elnätsbolagen får ta ut. Då ökade nätavgifterna med 40-50 procent, men vissa företag upplevde samma år avgiftshöjningar på hela 300 procent
Med dagens regelverk har elnätsbolagen satt i system att lägga sig nära den övre nivån på vad de maximalt får ta ut i elnätsavgift. En trend sedan avregleringen är att stora elnätsbolag tar ut större höjningar än små och medelstora bolag, enligt Patrik Carlén. Han anser att det beror på att Energimarknadsinspektionen (Ei) saknar rätt verktyg för att hävda elkundernas intressen mot nätbolagen:
– De vi ser är att i samtliga fall där Ei har tagit ett nätbolag till domstol har myndigheten förlorat, senast i slutet av förra året. Dagens regelverk är utformat så att det är svårt att påstå att någon tar ut ett överpris och elnätsbolagen har så stora ekonomiska och juridiska resurser att det inte verkar gå att vinna mot dem i domstol.
Regeringen har nu gett Ei i uppdrag att se över elnätsregleringen under 2017. Patrik Carlén tycker att det är ett steg i rätt riktning, särskilt eftersom de stora nätbolagen åter börjat testa gränserna inför den nätavgiftsperiod som tar vid 2020. Han menar att det är viktigt att Ei får ett utökat mandat att agera när de ser att ett elnätsföretag tar ut mer än vad som är skäligt.
– Vi kan inte anklaga någon för att fuska. När det däremot sker höjningar som är omotiverade så måste elkunderna ha större möjlighet att ifrågasätta dem. Som det ser ut nu kan elnätsbolagen göra ständiga moderniseringar och därmed hålla upp kostnaderna. Basindustrin vill ha fungerade elnät men vi ser inget syfte med att guldplätera dem, säger Patrik Carlén.
Kostnaderna för tillsyn och utveckling av dagens elnät ökar nu kontinuerligt. Det beror på att stora delar av elnätet behöver moderniseras och att det finns beslut om att ansluta mer förnybar elproduktion till nätet. Patrik Carlén noterar vidare ett ökat fokus på överföringskapacitet både mot Norden, kontinenten samt Baltikum. Han konstaterar att utbyggnaden och reinvesteringarna i elnätet riskerar att leda till ökade systemkostnader.
Patrik Carlén avslutar med att peka på vikten av ökad samsyn mellan basindustrin och elnätsbolagen:
– Elproduktion och elnät finns för att värna ett starkt samhälle och en stark industri. Om dagens kostnadsutveckling fortsätter kommer det att påverka framtida investeringsbeslut för många basindustriföretag. Desto större osäkerhet om framtida kostnadsnivåer, desto mindre chans att investeringen hamnar i Sverige. Att basindustrin investerar här är bättre för alla inblandade, eftersom det också håller kvar stora kunder på den svenska elmarknaden.
