Basindustrin står för nästan en tredjedel av Sveriges elanvändning

År 2022 var elanvändningen i Sverige 137 TWh exklusive överföringsförluster som var 10,2 TWh. Svensk basindustri står för nästan en tredjedel av elanvändningen i Sverige. 2022 använde industrin över 46 TWh el, varv basindustrierna stod för den absoluta merparten av elanvändningen. Cirka 70 % av industrin elanvändning används i de två södra elområdena, SE3 och SE4.

Sveriges totala elanvändning har legat relativt stabilt kring 140 TWh per år sedan 1990 till idag, även om elanvändningen minskat till närmare 135 TWh de senaste åren. SKGS kartläggning av industrins elbehov fram till 2035 visar att det nu sker en dramatisk ökning av elbehovet till 2035, då det totala årliga elbehovet väntas vara någonstans i spannet 230 till 245 TWh. Industrins klimat-omställning står för den huvudsakliga ökningen.

Om industrins investeringar i ny produktion och elektrifiering av befintliga processer genomförs som planerat, väntas industrins elbehov öka från dagens 48 TWh till mellan 114-130 TWh under åren 2025-2035. Osäkerheten kring investeringarnas genomförande påverkar elbehovet industrins elbehov tydliggörs osäkerheterna genom att redovisa ett utfallsrum, mellan ett hög- och ett lågscenario. Högscenariot motsvarar de planerade investeringarnas elbehov. Lågscenariot baseras på en grov bedömning av effekten av att främst vätgasbaserade projekt i norra Sverige inte blir av eller försenas.

Gruv- och stålindustrin i Norrbotten står för den största andelen av det kraftigt ökande elbehovet i Sverige. Industrins elanvändning i elområde SE1 kommer att öka med 37-42 TWh fram till 2035. Den stora ökningen är framför allt kopplad till produktion av vätgas för LKAB:s och Stegras produktion av fossilfri järnsvamp samt SSAB:s och Stegras ökade elbehov för stålproduktion. Även inom SE2 ökar industrins behov av el under perioden, med 16-25 TWh, där tillverkning av elektrobränslen väntas stå för en stor del av det ökade elbehovet. Inom SE3 väntas industrins elanvändning öka med 16 TWh till 2035, främst drivet av den kemiindustrin på västkusten. Fram till 2035 ökar industrins elanvändning i SE4 marginellt med 0,4 TWh.

SKGS har låtit AFRY modellera hur en ökad efterfrågan påverkar energi- och effektbalansen fram till 2035. Modellen investerar i ny elproduktion om det är lönsamt. Landbaserad vind har en restriktion om en maximal årlig installerad effekt på 2000 MW per år efter 2027, eller ca 7 TWh/år, vilket motsvarar den högsta årliga historiska utbyggnaden av landbaserad vind i Sverige. För 2025- 2027 är utbyggnadstakten något lägre och baseras på annonserade projekt. För havsbaserad vind antas att nätanslutningen subventioneras. Ny kärnkraft antas vara på plats först efter 2035.

Resultaten visar på ett snabbt sjunkande överskott i scenariot med hög elanvändning fram till 2030. Därefter ökar överskottet fram till 2035 då havsbaserad vind-kraft kan byggas ut. I scenario med lägre elanvändning minskar också överskottet, men det understiger aldrig 10 TWh/år. Fram till 2035 är dock den landbaserade vindkraften avgörande, den mer än fördubblas under perioden från 44 till 91 TWh/år. Även havsbaserad vindkraft ges en avgörande betydelse.

Det maximala effektbehovet ökar från 27 GW år 2026 till mellan 38 och 39 GW år 2035.

Med en antagen flexibilitet hos industri och övriga användare väntas det maximala effektbehovet under dagar med hög elförbrukning och låg vindkraftsproduktion vara 35 respektive 34 GWh 2035.

Under dagar med hög elförbrukning och låg vindkraftsproduktion behöver Sverige importera ca 6 GW från utlandet för att möta behovet av effekt.