Stålindustrin i Sverige
Svensk stålindustri är världsledande inom många områden och utvecklar ständigt nya stålsorter och produkter – såsom fossilfritt stål.
Därför är svenska järn- och stålverk är högt specialiserade och störst i världen när det gäller sömlösa rör och plåt av rostfritt stål, verktygsstål, snabbstål, kullagerstål, rostfritt pulverstål och järnpulver. Viktiga nischprodukter är också extra höghållfasta stål och slitstål.
Det mesta av stålverkens leveranser exporteras – till knappt 150 länder – till ett sammanlagt värde av 73,3 miljarder kronor (2022). I Sverige finns tolv anläggningar som framställer stål (råstål och pulver). Vid tio av dessa är produktionen skrotbaserad. De resterande två producerar malmbaserat stål. Dessutom framställs järnpulver vid en anläggning.
Stålindustrins är en av Sveriges största energianvändare
Stålindustrin tillhör den energiintensiva industrin. De malmbaserade stålverkens energianvändning är helt dominerande inom branschen. Bakgrunden är att i deras energibalans inräknas ofta det kol och koks som krävs för masugnsprocessen.
Många av stålindustrins processer är energikrävande och sker vid en arbetstemperatur som överstiger 1 000°C. Det innebär att stålverken för att kunna producera behöver tillgång till högvärdiga energibärare, såsom kol- och oljeprodukter och elkraft. Några möjligheter att använda lågvärdiga bränslen som biobränslen finns inte, av såväl energi- som av förbränningsskäl. Det finns dock teknik för att ersätta olja och gas med vätgas och elkraft.
Fossilfritt svenskt stål
Stålindustrins klimatomställning är drivande i de stora industriinvesteringar som sker nu. Målsättningen är att ersätta fossilt kol med i huvudsak förnybar el och vätgas i tillverkningsprocesserna. Utvecklingen av ny vätgasbaserad processteknik har varit framgångsrik och lagt grunden för ett tekniksprång som innebär att de gamla masugnarna kan fasas ut.
Givet att masugnarna står för ca 12 procent av de totala svenska koldioxidutsläppen är det fossilfria stålet ett mycket stort steg på vägen mot det svenska målet om klimatneutralitet år 2045.
Omställningen kommer att kräva mycket el. En stor elanvändning gör stålindustriföretagen känsliga för höga elpriser. Varje öres prisökning ökar kostnaderna med många miljoner kronor. Stålbranschens klimatomställning är helt beroende av fortsatt internationell konkurrenskraft och ökad produktion av fossilfri el till rimliga priser.