Systemkostnaden för el är en viktig parameter för basindustrins konkurrenskraft. Med systemkostnad avses summan av elpris, skatter och nätavgifter. Elpriset sätts av marknadskrafterna, energiskatten på el beslutas politiskt och nätavgifterna bestäms av de intäktsramar som tilldelas elnätsbolagen av Energimarknadsinspektionen (Ei).
– Det finns en tendens att undvika frågan om systemkostnaden i diskussionen om framtidens elsystem och istället prata om varje kostnadskomponent separat. Så kan inte vi i basindustrin göra, eftersom det är den totala kostnaden som belastar våra resultaträkningar, säger Anna Holmberg, energidirektör SKGS.
Investeringarna i de svenska elnäten ökar kraftigt. Förklaringen är behovet av omfattande moderniseringar av det befintliga nätet, ny överföringskapacitet till utlandet samt utbyggnaden av förnybar elproduktion som ansluts till elnätet. Inom SKGS menar man att det får konsekvenser för elkunderna:
– Vi har länge oroat oss över nätavgifternas utveckling. Vi anser också att beräkningen av elnätsbolagens intäktsramar är på tok för komplicerad och måste förenklas. Därför gladdes många svenska basindustriföretag när regeringen aviserade att man ger Ei i uppdrag att se över elnätsregleringen, fortsätter Anna Holmberg.
Bakgrunden är att Ei har förlorat ännu en rättsprocess i fråga om vilken kalkylränta som får tas ut av elnätsbolagen. Förvaltningsrätten dömde till bolagens fördel och därmed läggs ytterligare åtta miljarder kronor till de ca 30 miljarder kronor som landets elnätsbolag sedan tidigare får ta ut i extra elnätsavgifter, utöver vad som redan har beslutats av Ei, under den innevarande perioden 2016-2019.¹ Anna Holmberg menar att det är ett domslut som slår direkt mot landets elkunder. Hon hänvisar även till Ibrahim Baylan (S) som har pekat på att en stor del av de ökade avgifterna misstänks gå till utdelningar i elnätsbolagen, snarare än till reinvesteringar i elnätet.
Elnätsbolagen har en monopolställning för överföring av el till kunderna. De driver därför en verksamhet med mycket låg risk, till skillnad från svenska basindustriföretag. SKGS anser att nätbolagens låga risk är en väsentlig utgångspunkt vid bedömning av vad som kan anses vara skäliga priser för elöverföring.
– Konsekvenserna av för höga elnätsavgifter måste genomsyra Ei:s utformning av den nya elnätsregleringen, eftersom det i hög grad påverkar möjligheterna för basindustrin att upprätthålla sin internationella konkurrenskraft. Om systemkostnaderna blir för höga står svensk export och svenska arbetstillfällen på spel. Därför måste kundernas perspektiv få ett större utrymme under nästa regleringsperiod, avslutar Anna Holmberg.
________________________________________
¹ Baylan sade följande under presskonferensen 2016-12-15: ”Den nya förordningen skulle reglera ramarna för perioden 2016-2019. Det gick vidare till Ei som fastställde att den nya intäktsramen skulle bli 164 miljarder för den nu innevarande perioden. Elnätsbolagen överklagade åter och igår kom så en dom i Förvaltningsrätten som ger nätbolagen rätt och domstolen valde därför att höja kalkylräntan från EI:s förslag på 4,3, till elnätsbolagens 5,85 procent, vilket motsvarar ytterligare åtta miljarder som läggs på de 30 miljarder som bolagen fick från förra perioden.”
