Att nu dela upp ansökan är en komplicerad process som innebär stora osäkerhetsmoment och juridiska risker i den fortsatta prövningen i domstol. Risken är stor att detta tar lång tid och äventyrar kärnkraftverkens elproduktion. SKGS har vid flera tillfällen uppmanat regeringen att ge kärnkraftsindustrin möjlighet att ta ansvar för hela slutförvarssystemet och därmed säkra fossilfria elleveranser till svensk industri.
En utökad mellanlagringskapacitet är en förutsättning för att kärnkraften ska kunna producera efter 2024. Om detta äventyras får det stora konsekvenser för den elintensiva industrin, både i form av höga kostnader och i form av en instabil och osäker elförsörjning. Att ta bort planerbar produktion innan det finns väl fungerande alternativ på plats kan få svåra konsekvenser, exempelvis om man tvingas till roterande bortkoppling. Höga elpriser är en sak men ett instabilt system som leder till oplanerade avbrott är ännu dyrare för industrin.
En utökad mellanlagring är en del av en omfattande ansökan som granskats samlat av domstol, myndigheter och kommuner. Mellanlagringen och slutförvaret hänger ihop, som delar i ett sammanhängande slutförvarssystem. Ett omfattande arbete har lagts på att förankra processen och den föreslagna lösningen hos de berörda kommunerna. Regeringen har allt underlag som behövs för att fatta beslut om helheten. Ansökan har granskats av Mark-och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten i enlighet med miljöbalken och kärntekniklagen. Även berörda kommuner har även sagt ja till ansökan utifrån förutsättningen att det handlat om en sammanhållen lösning.
Industrin behöver stabila förutsättningar och inga juridiska experiment. SKGS uppmanar fortsatt regeringen att ge kärnkraftsindustrin möjlighet att ta ansvar för hela slutförvarssystemet och därmed säkra fossilfria elleveranser till svensk industri
