Kapacitetsbrist och underhållsarbeten på elnätet och planerade stopp i kärnkraftsproduktionen, men också en ökande andel oplanerbar vindkraftsproduktion, har gjort elförsörjningen under den varma årstiden mindre säker och mycket dyrare. Den elkris som uppstod sommaren 2020, då oljekraftverk och numera nedlagda Ringhals 1 nödupphandlades för att garantera stabiliteten i elsystemet, visade detta mycket tydligt.
Även om sommaren 2021 saknade mycket av föregående sommars dramatik nådde spotpriserna på el under både juli och augusti de högsta priserna på 21 år. Elpriserna har också varierat mycket över dygnet och mellan elprisområdena under sommaren. Snittpriset i SE4 var 74 öre/kWh, vilket ska jämföras med snittpriser på omkring 35-40 öre i övriga elområden.
De höga elpriser har fortsatt under hösten, särskilt i elområdena SE3 och SE4 som sett rekordpriser under september månad: 92 EUR/MWh i SE3 jämfört med 52 EUR/MWh året innan. I SE4 var elpriset nästan dubbelt så högt: 124 EUR/MWh jämfört med september förra året. Det har till och med blivit lönsamt att starta de oljeeldade reservkraftverket Karlshamnsverket.
Höstens höga elpriser speglar de kraftigt ökade priserna på utsläppsrätter, gas och kol i grannländerna, elpriser som i sin tur importeras till främst SE4. På några månader har gaspriserna i Europa tredubblats. Ett gaspris på 70 EUR/MWh motsvarar ett elpris runt 140 EUR/MWh, eller ca 1,50 kr/kWh, vilket är ungefär vad den tyska elen kostat.
– Vi har nu hamnat i ett läge där det tyska elpriset alltmer styr det sydsvenska elpriset. Något som hade inte behövt vara fallet. SKGS har envist betonat vikten av att bevara planerbar kraft i södra Sverige. Nedläggningen av Ringhals 1 och 2 har fått de konsekvenser vi varnade för. Men det är inte den enda anledningen till de höga elpriserna. Flaskhalsar i elnätet, priserna på fossil energi och utsläppsrätter och mindre vatten än normalt i vattenmagasinen. Inget av detta bådar gott inför vintern, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
I sin senaste kapacitetsprognos flaggar Svk för fortsatta begränsningar över både sitt 2 och 4 den kommande vintern. Detta indikerar fortsatt stora prisskillnader även under kommande vinter. En begränsad överföring från norra Sverige påverkar även effektbalansen i södra Sverige som nu i ännu större utsträckning blir beroende av import från utlandet vid en höglastsituation.
I kraftbalansrapporten från i maj antog Svk att minst 6300 MW skulle finnas tillgängligt i snitt 2 jämfört med de 5500 MW som Svk nu prognosticerar. En begränsad överföring från norra Sverige på 5500 MW innebär att södra och mellersta Sverige har ett importbehov från utlandet på 3700 MW en normalvinter och 5100 MW en 20-årsvinter.
– Prognosen över kommande vinters importbehov förtjänar mycket mer uppmärksamhet. Sverige kan inte förutsätta att det kommer finnas el att köpa från grannländerna. När det är kallt och vindstilla i södra Sverige är det ofta liknande väder i Danmark och Tyskland. Det går inte att bortse ifrån risken för akut effektbrist SE3 och SE4, säger Johan Bruce.
