De senaste åren har den elintensiva basindustrin mycket påtaglig känt av varierande och höga elpriser. I perioder med höga elpriser har viss produktion blivit olönsam. Det har lett till produktionsstopp med åtföljande skador och ingångkörningsproblem för industrier som är byggda för att gå dygnet runt.
Vilka åtgärder vill då partierna genomföra för att säkerställa elförsörjningen på ett till två års sikt?
Partierna ser få åtgärder som har effekt inom ett par år. En åtgärd för att sänka elkostnaden snabbt är att minska elskatten, vilket flera partier är öppna för. Arman Teimouri (L) vill se en halverad elskatt i ett första steg. Även Camilla Brodin (KD), Peter Helander (C) Mattias Bäckström-Johansson (SD) kan tänka sig en sänkning av elskatten. Monica Haider (S) inte ser inte en skattesänkning som en lösning på problemet med höga elpriser, samtidigt som hon betonar att elskatten redan är reducerad för industrin. Birger Lahti (V) anger elmarknaden och elhandeln med Europa som en orsak till att elpriserna i södra Sverige drivits upp, och att det ”elmarknadsexperimentet” behöver tänkas igenom.
Carl Oskar Bohlin (M) betonade behovet av ny planerbar elproduktion i södra Sverige och underströk vikten av bättre investeringsvillkor för ny kärnkraft. En inställning som inte delades av Lorentz Tovatt (MP) som i stället betonade behovet av en snabb utbyggnad av sol- och vindkraft, särskilt havsbaserad vindkraft.
Kärnkraften är central i svensk energidebatt. M, SD, KD och L har en tydlig önskan om ny kärnkraft för att återskapa ett starkt fossilfritt svenskt elsystem. MP och V vill att kärnkraften avvecklas. C och S ser behovet av befintlig kärnkraft men betonar behovet av ny förnybar kraft, för de omfattande investeringar som nu sker i fossilfri ståltillverkning med mera.
Det råder enighet om att elproduktionen behöver öka och att kapaciteten i elnätet stärkas för att säkerställa att industrins behov av el till konkurrenskraftiga kostnad. För att klara det i den takt som krävs framhåller partierna behovet av snabbare och effektivare tillståndsprocesser.
Det finns även en relativt bred enighet om att Sverige, likt viktiga konkurrentländer som Tyskland och Finland, bör kompensera industrin för de ökade kostnader som koldioxidhandelssystemet EU ETS medför. MP och S är dock skeptiska. V är tveksamma. En kompensation för EU ETS blir betydelsefull när priserna på fossil energi i Europa ökar.
SKGS tycker att det är glädjande att det finns en bred politisk vilja att stärka elsystemet med ny elproduktion för att bevara svensk industris konkurrenskraft. Vad som behövs nu är verkstad och politiska beslut. Leveranssäker el till rimliga kostnader är en grundförutsättning för modern processindustri. De elpriser som vi ser nu är inte hållbara. Energipolitiken måste nu vidta kraftfulla åtgärder för att stärka elsystemet på kort och lång sikt.
