– Från basindustrins sida har vi efterfrågat en tydligare teknikneutralitet i energipolitiken. Att regeringen byter det energipolitiska målet om 100 procent förnybar elproduktion mot 100 procent fossilfri elproduktion till år 2040 är välkommet. Det ger en önskvärd tydlighet om att även kärnkraft kommer att vara en viktig del av energimixen även efter 2040, säger Johan Bruce, energiansvarig hos Skogsindustrierna och verksamhetsansvarig för SKGS.
Tidöavtalet innehåller flera initiativ för att underlätta för nu kärnkraft. Bland annat lagändringar som tar bort begränsningar i antalet reaktorer och var de får placeras.
SKGS har kritiserat anslutningskostnaderna för den havsbaserade vindkraften. Det är angeläget att bygga havsbaserad vindkraft, men kostnaden för nätanslutningarna bör inte belasta nätkollektivet.
– Vi ser att vindkraften bär sig ekonomiskt och subventioner är inte motiverade. Däremot är det viktigt att det viktigt att underlätta tillståndsprövningen och se till så att konkurrenskraftiga projekt kan påbörjas så snabbt som möjligt, utan att fastna i ovisshet. I sammanhanget är det också viktigt att regeringen arbetar med acceptansfrågan och sätt för att hantera de målkonflikter vindkraften innebär. Utan ökad acceptans för vindkraft kommer det bli svårt att fördubbla elproduktionen till 2045, säger Johan Bruce.
Regeringen har aviserat en utredning som ska titta på hur miljöprövning enligt miljöbalken kan kortas, och en minskning av minska antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden. Ett snabbspår för tillståndsprövningen av kärnkraft föreslås också.
– SKGS är skeptiskt till olika snabbspår i miljötillståndsprövningen. Det är bättre att korta ledtiderna generellt. En översyn av miljöbalken och prövningssystemet är nödvändigt och bör prioriteras. Det är viktig fråga för industrin som helhet och berör inte bara energiinvesteringar, säger Johan Bruce.
En utredning om elmarknadens utformning är också en del av Tidöavtalet. Utredningen ska titta på. hur kraftslag som bidrar med stödtjänster också ersätts för dessa. I första hand genom ersättning från de producenter som inte kan bistå med stödtjänster.
– Det är välbehövligt och kommer att bidra till ett kostnadseffektivt kraftsystem. På EU-nivå påbörjas nu en bredare översyn av elmarknadens utformning. Sveriges regering behöver engagera sig i detta arbete och säkerställa att den svenska utredningen om marknadens utformning tar hänsyn till denna process, säger Johan Bruce.
