– Från den elintensiva basindustrins sida har vi kontinuerligt varnat för konsekvenserna av att medvetet försämra villkoren för kärnkraft och kraftvärme genom höjda skatter. Kritiken från Riksrevisionen är inte förvånande. Att effektbalansen särskilt i södra Sverige skulle försämras och elöverföringen från norr begränsas när Ringhals 1 och 2 stängdes varnade SKGS med flera för. På grund av ogenomtänkta politiska beslut har vi nu en situation med risk för akut effektbrist även under sommaren, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS och energidirektör på Skogsindustrierna.
Avgörande energipolitiska beslut fattade på oklar grund
Riksrevisionen bedömer att huvuddelen av de fem beslut som haft störst inverkan på elsystemet har fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser. Något som fått negativ inverkan på försörjningstryggheten. 2015 års beslut att höja effektskatten för kärnkraft, tillsammans med andra skatter, bidrog tillsammans med låga elpriser till att fyra reaktorer lades ned. Vilket i sin tur försvagade transmissionsnätet. Riksrevisionen konstaterar att beslutet ”baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap”.
– Att viktiga energipolitiska beslut har fattas med större hänsyn till partipolitiska överenskommelser än till kända fakta om elsystemet är beklagligt – och ett underbetyg till ansvariga politiker. Det har länge varit känt att utfasningen av fossil energi kommer att öka behovet av el. Industrin behöver minst 70 TWh mer el redan år 2030. Den förda energipolitiken har tyvärr inte stärkt Sveriges klimatomställning. Nu krävs handlingskraft för att fatta de nödvändiga besluten för en snabb utbyggnad av både kärnkrafts- och vindkraftsproduktionen samt elnätet, säger Johan Bruce.
RR skeptisk till realismen i Svk:s investeringsplaner
Svenska kraftnäts, Svk, genomförandeunderskott ägnas en egen fördjupande bilaga i granskningsrapporten. Riksrevisionen har gått igenom alla nätinvesteringar åren 2009-2023 och konstaterar att Svk konsekvent inte lyckats genomföra de budgeterade projekten. Sju av tio år är avvikelsen mer än 20 procent. En del år så mycket som 40-50 procent.
De projekt som inte genomförs flyttas framåt i tiden, vilket skapar ett ständigt ökande investeringsbehov. Svk:s lösning är att förvänta sig en högre investeringstakt kommande år. I den senaste investeringsplanen för åren 2024-2026 är prognosen att investeringarna ska öka med 258 procent, jämfört med senaste utfallsår. Riksrevisionen konstaterar att en sådan takt saknar motstycke i Svk:s historia och påpekar att Svk inte ökat investeringarna med mer än 58 procent de senaste fyra åren.
– Det är lite väl optimistiskt att tro att Svk ska kunna gå från knappt 3,8 miljarder i nätinvesteringar 2022 till 13,6 miljarder kronor redan år 2026. Ledtiderna är enligt Svk 10-14 år i genomsnitt, men i tre av de projekt Riksrevisionen undersökt var tiden från behovsidentifiering till färdigställande snarare 17-20 år. Det är allvarligt och regeringen har ett viktigt ansvar att korta tillståndsprocessen. Men det räcker inte. Svk bör också redovisa hur de rent praktiskt ska kunna genomföra så omfattande investeringar. Inte minst därför att de kommer att genomföras i konkurrens med andra nätägare om material, maskiner och arbetskraft. De tekniska utmaningarna med att bygga ut elnätet i rekordtakt behöver uppmärksammas mer och analyseras bättre, säger Johan Bruce.
