Industrin behöver tillgång till fossilfri el till en konkurrenskraftig kostnad. Ett balanserat kraftsystem bestående av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft ger den lägsta totalkostnaden för el. Det är därför välkommet att utredningen föreslår en modell som kan se till att kärnkraft kan komma på plats till en konkurrenskraftig kostnad. Parallellt med att ett stöd för ny kärnkraft utformas behöver arbetet med att undanröja hinder för utbyggnad av både elnät och landbaserad vindkraft fortgå. Ett särskilt stöd till havsbaserad vind bör övervägas om inte vindkraften på land kan byggas ut i tillräcklig omfattning.
Sammanfattningsvis vill SKGS ge följande inspel:
- SKGS håller med utredningen om att ny kärnkraft behöver statlig uppbackning för att komma på plats.
- SKGS håller med utredningen om att ett program bör begränsas till 4000–6000 MW, motsvarande 10–15 % av den förväntade elanvändningen.
- SKGS anser att ett dubbelriktat finansiellt differenskontrakt är ett bra verktyg för att hantera marknadsrisken. Regeringen bör i samråd med konsumentgrupper fastställa ett tak på lösenpriset för differenskontrakten. Utredningens förslag om att referenspriset ska utgöras av det årliga genomsnittliga elpriset i producentens elprisområde på dagen före-marknaden är bra.
- SKGS anser att en skatt för att finansiera statens utgifter för differenskontrakt måste utformas med hänsyn till industrins konkurrenskraft och så att den inte motverkar incitament till flexibel användning.
- SKGS anser att en risk- och vinstdelningsmekanism fyller ett viktigt syfte att säkerställa att parametrar så som nivån på lösenpriset på differenskontraktet kan nås samt att minska den politiska risken för att skatter och avgifter i framtiden införs i syfte att minska kärnkraftens lönsamhet. Kundorganisationer bör få möjlighet att uttala sig om villkoren i en risk- och vinstdelningsmekanism innan de slutligen fastställs.
- En statlig satsning på kärnkraft ersätter troligen behovet av en marknadsomfattande kapacitetsmekanism. Troligtvis behövs endast en utökad strategisk reserv fram till dess ny kärnkraft finns på plats.
- Då svenska skattebetalare och elanvändare står för den huvudsakliga risken och finansieringen bör nyttorna från ett kärnkraftsprogram i största möjliga mån även tillfalla just svenska skattebetalare och elanvändare.
Läs hela remissvaret nedan
