– Det är uppenbart att elmarknaden inte är redo för kombinationen av flödesbaserad kapacitetsberäkning, 15-minutersavräkning och den automatiska nordiska balansmarknaden. Om målsättningen är att balansera elsystemet kan Svenska kraftnäts plan fungera. Men väger man in de större samhällsekonomiska konsekvenserna är det en katastrof, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
Den 4 mars infördes den automatiska nordiska balanseringen. Därefter har obalanskostnaderna ökat markant. Under flera handelsperioder har dessutom obalanskostnaderna varit extremt höga – maximalt 10 000 euro/MW. De som haft otur och varit i obalans dessa perioder har drabbats av ett väldigt hårt ekonomiskt bakslag, som kommer att ta lång tid att tjäna igen.
– Våra företag i den elintensiva basindustrin ser med oro på obalanskostnaderna. Flera är balansansvariga och direkt exponerade mot denna ökade risk. De som idag ingår i en portfölj och därmed inte direkt drabbas av extrema obalanskostnader har fått veta från sin leverantör att de framöver kommer att få hantera hela obalanskostnaden själva. Detta är en risk som inte går att skydda sig mot. Om dessa risker kvarstår kommer den planerade elektrifieringen av industrin inte gå att genomföra.
15-minutershandeln har fördelar, men den gör elhandeln mer komplicerad och svårare att förutse. Industrin ska fokusera på att producera de exportvaror som bygger vårt välstånd, inte vara en krockkudde i ett allt mer volatilt elsystem, säger Johan Bruce.
Det är inte bara stora elanvändare som drabbas av kostnaderna för balanseringen av ett elsystem med allt större andel väderberoende elproduktion. Vindkraften, som av förklarliga skäl har svårt att förutsäga sin elproduktion exakt, drabbas nu hårt av de oförutsägbara och höga obalanskostnaderna.
En stor vindkraftsproducent har uppgett till SKGS att de har gått från att betala en procent av vinsten i obalanskostnader till att betala 30 procent. I förlängningen innebär det att kapital som skulle ha använts för att bygga mer vindkraft överförs till leverantörerna av stödtjänster. I den vidare förlängningen innebär det att kapitalmarknaden riskerar att tappa intresset för investeringar i vindkraft i Sverige.
– De osäkerheter kring obalanskostnaderna vi ser nu riskerar att få en avkylande effekt på investeringar både inom industrin och investeringar i förnybar energi. Det innebär att klimatomställningen försenas. I alla elförsörjningsscenarion krävs en kraftfull utbyggnad av den landbaserade vindkraften. Det är besvärligt nog att bygga ny vindkraft. Svenska kraftnät behöver vidta omedelbara åtgärder för att rätta till de samhällsekonomiskt oacceptabla konsekvenserna av de orimliga obalanskostnaderna. SKGS anser att toleransen för små obalanser måste öka och att pristaket omedelbart justeras tills elmarknadens aktörer hunnit anpassa sig. Idag är marknaden inte mogen, säger Johan Bruce.
