SKGS beklagar att Ei valt att avgränsa analysen till åtgärder som kan påverka elnätets kapacitet i Sverige och minska kapacitetsbegränsningarna mellan elområden. SKGS kommer även att ge förslag på åtgärder som kan kompensera för effekter av kapacitetsbegränsningarna mellan elområden.
SKGS har under lång tid förespråkat att de flaskhalsinkomster som inte kan användas för investeringar i elnätet i närtid istället används för andra åtgärder som han avhjälpa flaskhalsar eller kompensera för effekterna av flaskhalsarna. SKGS skrev om detta i sitt remissyttrande om utkast till förordning om en kapacitetsmekanism för elmarknaden.
Det är av yttersta vikt att flaskhalsinkomster kommer marknadens aktörer till del inom en rimlig tid från det att de uppstod. Annars finns det risk att de aktörer som bidragit till flaskhalsinkomsterna inte får ta del av dem. De flaskhalsinkomster som inte kan allokeras till investeringar i närtid bör därför användas för andra åtgärder som kan öka överföringsförmågan i eller kompensera för bristen på överföringsförmåga.
Skilj på interna och externa flaskhalsintäkter.
När regelverket för användningen av flaskhalsinkomster sattes upp förutsåg inte lagstiftaren att dessa skulle kunna generera mångdubbelt så stora intäkter som det var möjligt att investera i närtid. Regelverket behöver därför ses över så att de medel som inte kan användas för att öka kapaciteten inom de närmaste åren kan komma elmarknadens aktörer inom en rimlig tid.
I regelverket bör det skiljas på hur inkomster från interna flaskhalsar och inkomster från flaskhalsar över landsgränser hanteras. Inkomster från interna flaskhalsar bör kunna användas betydligt mer fritt, medan det kan finnas anledning till en mer restriktiv användning av inkomster från flaskhalsar över landsgränser.
Nedan förslag på användningsområden för flaskhalsinkomster.
Bidra till att produktion i underskottsområden kommer på plats
Ett sätt att miska prisskillnaden mellan elområden är att öka elproduktionen i underskottsområdet. Det leder till en minskning av prisskillnaden och i vissa fall kan det även leda till en ökad överföringskapacitet över närliggande flaskhals. Exempel kan vara att använda flakhalsinkomster för att:
- Finansiera anslutning av havsbaserad vindkraft i södra Sverige.
- Finansiera CfD för havsbaserad vindkraft och kärnkraft.
- Finansiera en strategisk reserv.
- Finansiera kapacitetsåtgärder.
- Finansiera annan planerbar produktion, till exempel gasturbiner, eller energilager som kan bidra till att hantera flaskhalsar.
Öka kapaciteten intra-dag
Sedan införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning har kapaciteten på intra-dag minskat drastiskt. För att hantera effekterna av otillräcklig överföringsförmåga kan flaskhalsinkomster användas.
- Finansiera mothandel för att säkerställa överföringskapacitet för intra-daghandel mellan elområden.
Kompensera för bristande kapacitet i balansmarknaden
På grund av att det finns flaskhalsar mellan elomraden kan obalanskostnaden bli hög, särskilt i SE3 och SE4 där det inte finns tillräckliga reglerresurser. För att hantera effekterna av otillräcklig överföringsförmåga kan flaskhalsinkomster användas för att.
- Finansiera socialiserade kostnader vid införandet av ett pristak för obalanskostnader.
- Finansiera stöd till balanseringsresurser i områden med brist på balanseringsresurser.
- Finansiera mothandel för att säkerställa överföringskapacitet för balansering mellan elområden.
Stärk industrins konkurrenskraft
Flaskhalsinkomster från interna flaskhalsar bör kunna användas för att stärka industrins konkurrenskraft genom att finansiera olika stödåtgärder som ryms inom EU-regelverket.
- Finansiera kompensation för indirekta kostnader (utsläppsrättssystemets påverkan på elpriset)
- Finansiera stöd genom CISAF
- Finansiera Carbon Contracts for difference (CCfD)
Läs SKGS fullständiga förslag nedan:
