På frågan om basindustrin ska betala för en kommande omställning av elsystemet svarade båda undvikande. Inte heller fanns det tydliga svar gällande effektskatten på kärnkraften och fastighetsskatten för vattenkraft.
Ingemar Nilsson:
– Det är mer komplext än att bara svara ja eller nej. Jag vill se en helhet med skatter och styrmedel och att inte ha ett för kort tidsperspektiv.
Lars Hjälmered:
– Vi är beredda att ta bort skatterna om det finns en finansiering. Det är viktigt med en anständig avkastning och inte äventyra framtiden för energislagen.
Ingemar Nilsson betonade betydelsen av att komma överens, men att det kan bli en uppgörelse i flera steg, dock utan att nämna några detaljer.
– Diskussionsklimatet mellan S och M verkar vara bra, kommenterade Anna Holmberg, verksamhetsansvarig för SKGS, basindustrins samarbete i energifrågor och den som ledde vårmötet. Att det kan bli en serie av överenskommelser var en nyhet.
På frågan om elcertifikatens fortlevnad efter 2020 gick åsikterna isär där S vill ha ett stödsystem i någon form medan M vill ta bort certifikaten för förnybar el.
– Vi är däremot tydliga med behovet av massiva investeringar i forskning och utveckling. Det är där politiken kan göra avtryck, sa Lars Hjälmered.
Problematiken med en omställning av elsystemet i Sverige synliggjordes bäst av panelen med fyra företagsledare som motsvarar SKGS medlemsorganisationer; skogen, kemin, gruvorna och stålet. De frågades ut av Energikommissionens kanslichef, Bo Diczfalusy.
Ett av de viktigaste budskapen i utfrågningen var oron för en omfattande nedsläckning av kärnkraften så tidigt som 2020 på grund av effektskatten. Det skulle skapa instabilitet i energisystemet, enorma kostnader och stora problem för basindustrin.
– Jag tycker vi ska vara stolta över det stabila elsystem vi har. Jag förstår inte varför man ska riva det. Vi är världens renaste stålbolag men vi blir straffade hela tiden, med pålagor och miljöavgifter, menade Johnny Sjöström, vd på Uddeholm i Hagfors.
Elprisets betydelse är avgörande men minst lika viktigt är stabiliteten och förutsägbarheten.
– Det är det vi har idag. Ska energisystemet ändras måste det gå till på ett kontrollerat sätt. Utvecklingen bör drivas så att det finns redundans i systemet med trygghet och långa ledtider, sa Jan Moström, vd på LKAB
Gemensamt för all processindustri är en stor elkonsumtion. Energieffektivitet är därför avgörande, särskilt vid nyinvesteringar.
– Vi planerar att investera i en ny anläggning och räknar med att den ska vara 20–25 procent effektivare. Energieffektivisering är högt på vår agenda och vi tar varje tillfälle i akt, berättade Mikael Rogestedt från kemiföretaget Inovyn i Stenungssund.
Holmen driver både vattenkraft och skogsindustri. Företagets rörliga kostnader vid produktion av mekanisk massa består till 40 procent av el.
– Elektricitet kan vara den komparativa konkurrensfördel vi har i Sverige, menade Henrik Sjölund, vd på Holmen. Vi är helt utlämnade till de svenska förutsättningarna vilket är den stora risken för oss. Vi kan till exempel inte återinvestera i vattenkraft på grund av fastighetsskatten.
Jämna leveranser av el är avgörande för skogsbolagets tillverkning.
– För oss handlar det om att ha ”kräm” i ledningarna oavsett väder. Blir det för mycket svängningar går det inte att hålla igång verksamheten.
En komponent i Energikommissionens kunskapsinsamlande är IVA:s pågående projekt Vägval El. Ordförande i arbetsgrupperna utfrågades och här blev debatten konkret och tydlig om de problem som finns i förändringsarbetet på energiområdet. Signalord var bland andra organisk industritillväxt, energieffektivisering, effektbalans, efterfrågeflexibilitet, samhällsekonomiska effekter samt behovet av konsekvensanalyser.
– 14 juni presenteras resultatet av IVA:s arbete i en syntesrapport, som kommer att innehålla tydliga förslag på vägval för framtiden, berättade Karin Byman som har en samordnande roll i rapportarbetet.
Så tycker vi. Tre kommentarer efter vårmötet:
Maria Sunér Fleming, energiansvarig på Svenskt Näringsliv:
– Industrin sitter i en tuff situation med stark konkurrens och vi ligger långt bort från de stora marknaderna. Det gäller att bibehålla de konkurrensfördelar vi har och där har energipolitiken och energiförsörjningen varit en tydlig fördel under en lång tid. Men det är uppenbart att det finns en genuin vilja att hitta en bra, politisk lösning.
Henrik Sjölund, vd Holmen:
– Mål (på energiområdet) har satts upp, sedan är det de som styr allting, till exempel hur mycket förnybart vi ska ha vid ett visst tillfälle. Det innebär att man måste hitta på åtgärder för att klara det vilket skapar problem. Jag saknar att man inte tittar på konsekvenserna av målen och att man inte gör saker i rätt ordning. Mycket är helt orealistiskt.
Anna Holmberg, energidirektör på Skogsindustrierna och verksamhetsansvarig för energifrågor på SKGS:
– Det var positivt att energiministern deltog igen. Det är ett tecken på att han förstår hur viktig basindustrin är. Energikommissionens arbete har pågått ett år och nu vill man att ministern ska prata om innehållet. Det gjorde han inte, men han sa att 2036 inte är ett slutår för kärnkraften vilket många med mig tolkat hans debattartikel på DN Debatt nyligen.
