Industrin genomför historiskt stora investeringar för att ställa om. Men för att lyckas behövs både mer el och utbyggd infrastruktur. Och det är bråttom. Kapacitetsbristerna gör att industrin hindras från att ställa om i den takt som planerats. Ytterst hotas framtida jobb, svensk tillväxt och den gröna omställningen.
En ny rapport som tagits fram av den elintensiva industrins energisamarbete SKGS visar på en kraftig ökning av industrins årliga elanvändning de närmsta tio åren – från dagens 45 TWh till 133 TWh.
Jämfört med en tidigare kartläggning av motsvarande behov till år 2030, har takten för industrins investeringar minskat. Investeringar har senarelagts, vilket gör att det stadigt ökande elbehovet nu skjuts ett par år framåt i tiden. Det elbehov som industrin räknade med till 2030 för ett år sedan ser nu ut att realiseras först 2032.
Förseningarna beror inte på minskade ambitioner hos industribolagen utan på yttre omständigheter så som tillståndsprocesser och långsam utbyggnad av elnätskapacitet. Följden blir att tidplanerna för industrisatsningar på en del orter blir svåra att hålla, eller ens genomföra, på grund av kapacitetsbrist i elnätet.
De långa ledtiderna för att bygga både elnät och ny elproduktion gör att det brådskar med utbyggnaden – i hela landet.
Det i dag mycket stora elöverskottet i norra Sverige försvinner snabbt. Redan 2030 är tillgång och efterfrågan i balans, för att vändas i ett 15 TWh stort elunderskott 2035. Södra Sverige, som redan i dag har ett underskott, väntas nästan trefaldiga sitt elunderskott mellan 2030 och 2035 om inte ny elproduktion kommer på plats. Störst ökning av elbehovet sker i Norrbotten och Västra Götaland.
Rapporten från SKGS visar att de största hindren för industrins elektrifiering är kapacitetsbrist i både elnät och elproduktion. Detta borde nu ges högsta prioritet i det fortsatta accelereringsarbete som regeringen initierat. Stora värden för Sverige står på spel.
Länk till debattartikeln
