Svenska kraftnäts kraftbalansrapport 2020 visar att den gångna vinterns effektbalans under den timme med högst elförbrukning, den så kallade topplasttimmen, inte var speciellt ansträngd. Prognoserna för kommande vintrar visar dock på fortsatt försämrad kraftbalans och begränsade importmöjligheter.
Prognoserna för kommande vintrars kraftbalans visar på underskott redan vid en normalvinterscenariot för 2020/2021. Underskottet skapar ett importbehov på 1 700 MWh/h en normalvinter och ett underskott på 2 900 MWh/h en tioårsvinter.
Enligt normalvinterprognosen för kommande vinters topplasttimme beräknas effektunderskottet i SE3 och SE4 sammanlagt bli hela 9 100 MWh/h. Idag klarar överföringen över snitt 2, mellan SE2 och SE3, maximalt 7 300 MW. Resten av underskottet, minst 1 800 MW, måste täckas med import.
Från och med årets kraftbalansrapport ska Svenska kraftnät även redovisa en bedömning av hur mycket effekt Sverige kan importera under topplasttimmen. Analysen visar att importmöjligheterna är begränsade om samma förhållanden råder i Sverige som i våra grannländer. Andra skäl än stor egen elförbrukning i grannländerna kan också begränsa importmöjligheterna, så som kapaciteten i elnäten.
Den nord-sydliga flaskhalsen i det svenska elsystemet beräknas inte vara bortbyggd förrän år 2040. Bristerna i överföringskapacitet gör södra Sverige särskilt känsligt för effektbrist.
Svenska kraftnäts upphandling av produktionskapacitet från Ringhals 1 över sommaren visar att det inte bara är kalla vinterdagar som effektbrist kan uppstå.
– Basindustrin har oroat sig för effektbalansen och risken för elbrist en längre tid. SKGS har bidragit till att föra upp frågan på den politiska dagordningen med seminarier och debattartiklar, säger Johan Bruce, energidirektör, Skogsindustrierna och verksamhetsansvarig, SKGS.
Svenska kraftnät har inte gjort några bedömningar av hur ökad användarflexibilitet skulle kunna användas för att minska effektförbrukningen under topplasttimmen. Samtidigt konstateras att en marknadssituation med fler perioder av låga elpriser, med anledning av större andel oplanerbar vindkraft, riskerar att göra investeringar i användarflexibilitet och planerbar elproduktion olönsam.
Under den gångna vintern var vindkraftsproduktionen ovanligt hög vilket resulterade i att Sverige, från midnatt till kl. 04 den 10 februari 2020, hade ett negativt elpris – minus 0,1 euro i alla elmarknadsområden. Dessa timmar stod vindkraften för nästan hälften av elproduktionen i Sverige. Under vintern varierade vindkraftsproduktionen mellan som högst 7 990 MWh/h och som lägst 130 MWh/h.
Den svenska elförsörjningen står inför stora utmaningar kort och lång sikt. Att hantera större variationer i elproduktionen är en. Att höja den totala elproduktionen för att möta en uppskattningsvis 60 procent högre elförbrukning fram till år 2045 är en annan. Att kostnadseffektivt bygga ut elnätet för att klara båda dessa utmaningar är en utmaning i sig.
– Det kan inte ta 20 år till att bygga bort flaskhalsen mellan norr och söder, särskilt inte när elförbrukningen behöver öka kraftigt för att klara klimatomställningen. Industrin ha lagt fram sin färdplan för att nå Sveriges klimatmål, nu är det upp till regeringen och Svenska kraftnät att agera, säger Johan Bruce.
