Ökade byggkostnader motiverar något höjda intäktsramar. Men det innebär inte att elnätsbolagen behöver låta nätavgifterna slå i taket.
Under den kommande regleringsperioden 2024-2027 får elnätsbolagen bekänna färg. Det kommer att visa sig vilka som tar chansen att sko sig genom oskäliga nätavgifter, på elanvändarnas bekostnad. Tyvärr finns det nog inte så mycket att hoppas på.
De årliga Nils Holgerssonrapporterna visar hur elnätsavgifterna över tid har legat högt över den allmänna prisutvecklingen. Framför allt de stora nätägarna Ellevio, E.ON och Vattenfall har ofta tagit ut högst elnätsavgifter. Att elnätsbolagen historiskt överkompenserats bekräftas av Energimarknadsinspektionen, som har till uppgift att övervaka elnätsmonopolet och fastställa intäktsramarna.
Energimarknadsinspektionen har flera gånger förlorat i domstol när elnätsbolag överklagat intäktsramarna, som fastställs för fyraåriga regleringsperioder. Det är inte osannolikt att även intäktsramarna för regleringsperioden 2024-2027 kommer att överklagas.
Det är uppenbart att rimliga elnätavgifter förutsätter en reform av beräkningen av intäktsramarna. Särskilt valet av kalkylränta får stor betydelse. Men det motsätter sig elnätsbolagen, av lätt insedda skäl. Även Energimarknadsinspektionens försök att ändra värderingsmodell för elnäten har försenats av domstolsprocesser.
Förhoppningen om rimligare kostnader för elnätet skjuts på framtiden. Det märks i plånboken nu efter nyår, när flera elbolag höjer nätavgifterna. Statliga energijätten Vattenfall höjer med i genomsnitt 12 procent för privat- och företagskunder.
Förhoppningsvis kan nästkommande regleringsperiod baseras på den så kallade förmögenhetsbevarande principen – i stället för den kapacitetsbevarande principen som nu används.
Värdet på elnätet har stor betydelse för att beräkna de intäkter som nätägarna har rätt till. Den kapacitetsbevarande principen innebär att värderingen av elnätet baseras på vad det skulle kosta att idag bygga nytt nät. Det innebär att de senaste årens kraftigt ökande byggkostnader (byggkostnadsindex har ökat med 23,1 procent 2019-2022) ökar värdet på det befintliga nätet, trots att det byggts till lägre kostnader. Den snabba ökningen av byggkostnaden visar hur orimlig nuvarande värderingsmetod är.
En övergång till den förmögenhetsbevarande värderingsprincipen hade inneburit att värderingen av elnätet baserats på vad de faktiska kostnaderna var, verkliga anskaffningsvärden. Det hade minskat utrymmet för oskäligt höga nätavgifter. Samtidigt skulle risken för att nätägarna underkompenseras minska, eftersom kostnaden för nyinvesteringar skulle garanteras, inklusive skälig vinst.
Vår förhoppning är att Energimarknadsinspektionen lyckas ändra värderingsprincip till nästkommande regleringsperiod. Regeringen bör göra vad den kan för att underlätta ett metodbyte, exempelvis genom att ge Energimarknadsinspektionen större rådighet över elnätsregleringens utformning, viket föreslås i utredningen ”Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät” (SOU 2023:64).
Vi kommer att fortsätta bevaka elnätsbolagens intäkter och vinster. Det är inte acceptabelt att aktörer på en monopolmarknad överkompenseras på bekostnad av hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft.
Håkan Larsson, Samhällspolitisk chef, Villaägarnas Riksförbund
Joachim Höggren, Energi- och hållbarhetsexpert, Hyresgästföreningen
Johan Bruce, Verksamhetsansvarig, basindustriernas elsamarbete SKGS
Johan Grip, Chefsekonom, Företagarna
Mari-Louise Persson, Miljö- och energichef, Riksbyggen
Mikael Rosén, Energiexpert, HSB Riksförbund
Rikard Silverfur, Chef Utveckling & Hållbarhet, Fastighetsägarna
