Det viktigaste budskapet från svensk basindustri under arbetet i Energikommissionen har varit att värna Sveriges väl fungerande elsystem. Tack vare dagens mix av produktionsslag – främst vattenkraft och kärnkraft men också en växande andel bio- och vindkraft – är svensk elförsörjning i världsklass och ger konkurrenskraftig, leveranssäker och koldioxidsnål el. Det ger basindustrin en styrkeposition, som bidrar till att kompensera andra kostnader, vilka är högre än för konkurrenterna, till exempel långa transporterna av svenska produkter till kunder på världsmarknaden.
SKGS välkomnar att de fem riksdagspartierna har lyssnat på basindustrins budskap under energisamtalen. Resultatet av vårt arbete är tydligt och överenskommelsen visar att alla fem partier, till sist, inser vikten av ett robust elsystem.
Vi bedömer att den nya överenskommelsen skapar förutsättningar för att säkra svensk baskraft och att den därmed gör det lättare att värna de 400 000 arbetstillfällen i landet som är kopplade till skogen, kemin, gruvorna och stålet.
Vi välkomnar särskilt besluten att slopa effektskatten och att minska skattetrycket på vattenkraften. Det har varit prioriterade frågor för SKGS, eftersom mer gynnsamma produktionsvillkor bör ge kraftägarna incitament till nödvändiga investeringar. Vi ser det också som positivt att omprövningen av vattenkraftens tillstånd ska förenklas och inte göras onödigt betungande.
SKGS gläds även åt att lagstiftningen, som möjliggör nya kärnkraftsreaktorer, ligger fast och med bredare politisk uppbackning än tidigare. Teknikutvecklingen på energiområdet gör det omöjligt att idag svara på vilken produktionsmix, som är den bäst lämpade för det svenska elsystemet efter 2040 – därför måste politik, näringsliv och kraftproducenter hålla dörren öppen för alla tekniker.
Samtidigt vill SKGS höja ett varningens finger till riksdag och regering: Ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 kan leda fel. För att Sverige ska kunna bidra till att adressera den globala klimatutmaningen är det koldioxidsnål el som behövs. Att förlänga elcertifikaten och med hjälp av subventioner tillföra ytterligare 18 TWh vindkraft, som i nuläget inte efterfrågas på marknaden, kommer med stor sannolikhet att bidra till låga elpriser, vilket är gynnsamt för basindustrins konkurrenskraft. Långsiktigt är vi dock oroade över att det kan påverka marknadens funktion negativt och försämra lönsamheten för existerande investeringar, vilket riskerar att leda till en kostsam omställning som på sikt kan slå mot svensk konkurrenskraft. Andra frågor att utreda är hur nättarifferna kommer att utvecklas när överföringskapacitet ska öka och om anslutningsavgifter för havsbaserad vind slopas. Vidare måste utformningen av åtgärder för fungerande efterfrågeflexibilitet ta hänsyn till basindustrins möjligheter och behov.
Trots detta bör den nya energiuppgörelsen lösa de mest alarmerande frågorna på svensk elmarknad genom att befintliga kraftverk ges möjlighet att fortsätta leverera. Det är en seger för både svensk energipolitik och svensk basindustri.
Anna Holmberg, energidirektör, SKGS
