Föreslagna avgifter
Alliansens energiöverenskommelse som innebär en möjlighet att ersätta gamla kärnkraftsreaktorer med nya välkomnades av SKGS. De avgifter som föreslås i rubricerade promemoria är mycket höga, de förefaller omfatta hela SSMs verksamhet, inklusive tex. kompetensuppbyggnad. Nybyggnation innebär tillståndshantering och det är förståeligt att ett land som inte byggt kärnkraftsreaktorer på mer än 25 år behöver bygga upp ny kompetens inom områden som tex. kärnteknik och strålningssäkerhet. Dessa kunskaper är dock viktiga för hela samhället och det är därför inte acceptabelt att det endast är de företag som vill investera i ny kärnkraft som ska betala för hela denna kompetensuppbyggnad. I Prop. 2009/10:172 samt riksdagens beslut bet. 2009/10:NU26. Rskr. 2009/10:359 framgår att kostnaderna för SSM:s granskning av en eventuell tillståndsansökan ska finansieras genom avgifter och att inga statliga subventioner för denna hantering kan påräknas. Att bygga upp kompetensen inom en myndighet så att den kan göra sitt jobb och hantera inkomna tillståndsansökningar kan omöjligt anses som en subvention, vare sig direkt eller indirekt. Självklart ska företagen som vill bygga nya reaktorer betala för de löpande kostnader som tillståndshanteringen ger upphov till, men de summor som föreslås i remissen förefaller mycket väl tilltagna för att utföra detta arbete.
Att betala en årlig avgift för tillståndshanteringen från det år ansökan lämnas in, till dess den är godkänd gör också att kostnaden för tillståndshanteringen blir mycket svårbedömd. Sverige har idag stora problem med långa handläggningstider vad gäller miljötillstånd, jämför tex. vindkraft. Överklaganden och andra skeenden utanför vare sig sökanden eller SSMs kontroll kan leda till förlängda handläggningstider och därmed skenande avgifter.
När ansökan om miljötillstånd är godkänd föreslås en årlig avgift om 100 miljoner kronor för granskning fram till den tidpunkt då reaktorn är tagen i provdrift. Kostnaden bör beräknas täcka den säkerhetsmässiga granskningen under bygget, men det är på sin plats att ifrågasätta varför denna kostnad blir så hög. Den schematiska beräkning som finns med i promemorian är väldigt överslagsmässigt gjord och svår att rimlighetsbedöma. Om en avgift ska tas ut på så lösa grunder
borde förslaget också åtföljas av en årlig genomgång och avstämning av kostnader som uppstått för tillståndshanteringen, med möjlighet till återbetalning av avgifter i efterhand.
Även sen anläggningen är tagen i provdrift föreslås en granskningsavgift. Man kan även här ifrågasätta avgiftens storlek. Anläggningens miljöpåverkan och säkerhet har vid denna tidpunkt först bedömts under en ansökningstid och därefter granskats under hela byggprojektet. Granskningen vid provdriften borde med detta dataunderlag underlättas väsentligt och den föreslagna kostnaden på 60 miljoner kronor måste därför också ifrågasättas, även här skulle en årlig avräkning behöva göras, se nedan.
Möjlighet till nedsättning av avgift
Under de allmänna förutsättningarna nämns att SSM ska ha möjlighet att sätta ned avgifterna om det finns särskilda skäl. SKGS menar att en nedsättning av avgifterna måste vara möjlig vid en årlig revision där kostnader för årets tillståndshantering jämförs med redan inbetalda avgifter.
Internationell konkurrensneutralitet
Regeringskansliet uppger problem att bedöma om förslaget gör det mer eller mindre attraktivt att investera på den svenska marknaden jämfört med motsvarande investering i ett annat land. Med hänsyn tagen till det stora antal arbetstillfällen en möjlig framtida investering i Sverige skulle leda till är denna punkt mycket viktig att ha god kännedom om. En utredning kring förhållanden och kostnader i andra länder skulle välkomnas.
Remissinstanser
Slutligen vill vi påpeka att det är märkligt att SKGS, som är kända för att förespråka ny kärnkraft i Sverige, och även Industrikraft, som öppet proklamerat sitt intresse av att bygga ny kärnkraft i Sverige, inte finns med på listan över remissinstanser för denna promemoria. En lagstiftning som möjliggör nya kärnkraftverk leder till en rad förändringar i befintliga lagar och förordningar. Samtliga dessa lagtexter borde rimligtvis även skickas på remiss till företag öppet intresserade av att bli framtida kärnkraftsproducenter, inte bara till de som idag redan är det.
Lina Palm
Verkställande Ledamot, SKGS
