01 november, 2024

Debattartiklar

Nyheter

Kostnaden för elnät ökar kraftigt 

Elnätsavgifterna är en ständigt ökande kostnad för hushåll och industrier. Nuvarande beräkningsmodell överkompenserar elnätsägarna, vilket SKGS återkommande kritiserat. Nyligen kom beslut från Energimarkandsinspektionen som ger de nätbolag som överklagat sina intäktsramar för perioden 2020-2023 möjlighet att höja avgifterna med ytterligare 13 miljarder kronor.

Elnät

– Tyvärr går kostnaden för elnät bara åt ett håll. Nu återstår det att se hur stor del av de ökade intäktsramarna som de överklagande bolagen får föra över på nästa regleringsperiod 2024-2027. Ur elanvändarns perspektiv ser vi att intäktsramarna redan är större än vad som är motiverat utifrån nätägarnas faktiska kostnader. Vi hoppas att detta kommer att rättas till med en ny beräkningsmodell för intäktsramarna inför kommande regleringsperiod 2028-2031, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS. 

Energimarkandsinspektionen (Ei) som har till uppgift att säkerställa balansen mellan elnätsägare och elanvändare på monopolmarknaden för elnät vill förändra elnätsregleringen. Ei:s mål är att elnätsföretagen ska har rätt förutsättningar att investera i elnät, samtidigt som kundernas elnätsavgifter hålls på en rimlig nivå. 

För att åstadkomma det vill Ei att värderingen av elnätsbolagens kapitalbas, i form av elnätstillgångar som ligger till grund för beräkningen av intäktsramarna, ska värderas utifrån faktiska anskaffningsvärden. Idag används ett återanskaffningsvärde (marknadsvärde) på elnätet, vilket gör att nätbolagen får bra betalt för gamla elnät, som får ett alltför högt värde. 

Under hösten ska Ei samla in synpunkter från olika aktörer inför en ny elnätsreglering. SKGS kommer att ge den elintensiva basindustrins inspel i det arbetet. 

– SKGS har återkommande kritiserat nuvarande elmarknadsreglering för att ha ett svagt kundperspektiv. Vi hade gärna sett att en lagändring kommit på plats tidigare. En förändring är nödvändig för att hålla tillbaka skenande elnätsavgifter. Elnätsbolagen har naturligtvis en annan uppfattning och hänvisar till de stora investeringar som elektrifieringen kräver. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att elnätsbolagen – till skillnad från den konkurrensutsatta exportindustrin – agerar på en monopolmarknad där de i princip är garanterad en rimlig vinst utöver kostnadstäckning för sina investeringar, säger Johan Bruce. 

Den årliga Nils Holgersson-rapporten som granskat elnätskostnaden visar i år att nätavgifterna ökat med omkring fem procent över hela landet, men över 30 procent i flera fall. Trots löften från nätägarna om sänkningar är det få elkunder som fått sänkta nätavgifter. 

Det är också stora skillnader inom landet, då flera mindre kommunala elnätsägare har väsentligt lägre avgifter än de stora elnätsjättarna. Nätavgifterna kommer att fortsätta öka. Fram till år 2027 medger Ei:s intäktsramar att nätavgifterna kan öka med 40 procent. 

– Det är viktigt att elnätet kan byggas ut i takt med att elanvändningen ökar. Investeringarna i elnätet måste öka. Det kommer att innebära ökande kostnader för elanvändarna, men vi kan inte ha en elnätsreglering som överkompenserar nätägarna och sänker industrins konkurrenskraft. Detta måste rättas till inför nästa regleringsperiod, säger Johan Bruce.