Intäktsramarna ska täcka kostnader för ändamålsenlig och effektiv drift av nätet, samt sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Under kommande fyraårsperiod kommer landets stora och små elnätsbolag att kunna ta ut omkring 326 miljarder kronor i avgifter av elanvändarna. De elnätsbolag som har sparat intäktsutrymme sedan tidigare år kan höja nätavgifterna ännu mer.
– Varken den elintensiva industrin, hushållen eller Ei är nöjda med hur intäktsramarna beräknas. Det är väl utrett att elnätsägarna överkompenseras idag. Beräkningsmodellen behöver ändras för att stävja detta. Tyvärr gick det inte att ändra reglerna för kommande regleringsperiod, men till nästa krävs en reform med tydligt kundperspektiv, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
En del av prisökningarna kan förklaras av räntläget och ökade priser på elkomponenter. Men det finns som Ei konstaterat i sina analyser en överkompensation beroende på hur avkastningsvärdet av befintligt nät beräknas. Nu används en så kallad kapacitetsbevarande modell för värdering av elnät.
– SKGS vill se en övergång till en förmögenhetsbevarande modell. Det är inte rimligt att befintligt nät värderas efter dagens anskaffningskostnad, eftersom det leder till att elnätsbolagens vinst beräknas på uppblåsta värden på gamla investeringar. SKGS anser att en förmögenhetsbervarande modell är rimligare. Då skulle faktiska utgifter och anskaffningsvärden, justerde för inflation, ligga till grund för avkastningsberäkninge, säger Johan Bruce.
Kostnaden för elnät ökar nu med drygt fem procent i snitt. I vissa delar av landet med så mycket som 30 procent. Det visar den årliga Nils Holgersson-rapporten som flera bostadsorganisationer står bakom. De stora elnätsbolagen tillhör de som höjer nätavgifterna mest. De intäktsramar Ei nyligen beslutat om ger elnätsbolagen möjlighet att öka sina intäkter mer 40 procent fram till 2027.
– Nils Holgersson-rapportens data visar tydligt hur elanvändarnas kostnader för elnät rusat iväg, långt över vad som är motiverat av prisutvecklingen mätt i KPI. Om elabonnemangen i snitt följt KPI hade de varit 28 procent lägre. Nu ökar både hushållens och industrins kostnader för nätanslutningarna i ytterligare fyra år. Det är inte rimligt, säger Johan Bruce.
