Svenska kraftnät understryker att sommarmånaderna blivit en utmaning för elsystemet. I årets kraftbalansrapport ägnas ett nytt kapitel åt en prognos över effektbalansen sommaren 2021. Ledningsarbeten och revisionsuppehåll i kärnkraften, minskar tillgången på el och försämrar spänningsstabiliteten, vilket gör elsystemet extra känsligt för störningar under sommaren.
En stor andel vindkraft ökar risken för störningar vid snabba väderomslag. Svenska kraftnät betonar i sammanhanget behovet av stödtjänster för att kunna balansera elsystemet när elproduktionen varierar kraftigt.
Den gångna vinterns kraftbalans
Kalla vintrar är dock det verkliga nålsögat för elsystemet. Vinterns topplasttimme inföll den 12 februari kl. 8-9. Då uppgick den svenska elförbrukningen till 25 500 MWh/h. En ökning med 2 300 MWh/h jämfört med föregående milda vinters topplasttimme. Detta ska jämföras med en prognostiserad förbrukning på 26 600 MW en normalvinter.
– Nettoimporten under årets topplasstimme var 500 MWh/h, vilket ska jämföras med de 880 MW som försvann vid årsskiftet då Ringhals 1 togs ut drift. Kraftbalansrapporten visar återigen den viktiga roll som den planerbara elproduktionen har för att stabilisera elsystemet under både vinter och sommar, säger Johan Bruce.
Även om den gångna vintern inledningsvis var mild, så inföll en kallperiod i februari då det även var kallt i södra Sverige – där befolkningen är störst och elförbrukningen högst. Under vintern inträffade flera perioder med höga elpriser söder om flaskhalsen i stamnätet över Snitt 2. Inom elområdena SE3 och SE4 ledde de höga elpriserna till att industrier tidvis blev tvungna att minska produktionen av kostnadsskäl. Samtidigt fanns mycket outnyttjad vattenkraft instängd i Norrland på grund av flaskhalsarna i transmissionsnätet.
Importbehovet ökar kommande vintrar
Prognoserna för kommande vinter pekar, liksom föregående års kraftbalansrapporter, på en försämrad effektbalans (den förväntade tillgängliga elproduktionen minus den uppskattade maximala elanvändningen under olika väderleksscenarier). Topplasttimmen under vintern 2021/2022 har ett beräknat underskott på ca 1 600 MW i normalvinterscenariot. Detta underskott måste täckas genom import. Importbehovet, som främst berör södra Sverige, väntas öka till 2 500 MWh i normalvinterscenariot för 2024/2025. Ökningen är främst en följd av att Karlshamnsverket inte längre antas vara tillgängligt.
Svenska kraftnäts prognos över importbehovet illustrerar inte bara Sveriges ökande beroende av att grannländerna har el att exportera. Något som inte kan tas för givet då köldperioderna i regel drabbar grannländerna samtidigt. Vikten av ett transmissionsnät med tillräcklig import- och överföringskapacitet inom Sverige blir också tydlig. Det stora effektunderskottet i södra Sverige kräver import, men också överföring från norr till söder inom landet. Importbehovet i SE4 påverkas mycket av överföringskapaciteten över Snitt 2 mellan SE2 och SE3.
– Svenska kraftnäts genomgång av den kommande vinterns effektbalans hade tjänat på att beskrivas utifrån ett elområdesperspektiv. Att redovisa att importbehovet på nationell nivå är 1 600 MW under en normalvinter blir missvisande när importbehovet till södra Sverige från utlandet blir hela 1 900–2 900 MW under ett normalår, beroende på om man antar att snitt 2 kan överföra 7 300 MW, som är den angivna maxkapaciteten, eller 6 300 MW som verkar vara den praktiska maxkapaciteten, säger Johan Bruce.
Ta del av den årliga kraftbalansrapporten här.
