Peter Kihlgren, ordförande SKGS
Elkostnaden ger oss inte längre någon konkurrensfördel jämfört med viktiga konkurrentländer som Frankrike och Tyskland. Den analys av den elintensiva industrins faktiska elkostnader i Sverige och viktiga konkurrentländer, som Sweco gjort åt SKGS, visar på ganska likvärdiga elkostnader.
Kostnaden för el är till och med högre i södra Sverige, SE4, än i Frankrike. Och trots att EU:s statistik visar ett tre gånger så högt elpris i Tyskland som i Sverige så betalar den elintensiva industrin inte mycket mer än den svenska för sin el – efter skattereduktioner och avdrag.
Svenska kraftnäts kortsiktiga marknadsanalys visar på fortsatta höga elpriser, framför allt i SE3 och SE4, de kommande fem åren. Till det försämras effektbalansen ytterligare under kommande vintrars topplasttimmar, från ett underskott på 1 500 MW år 2022 till 4 800 MW år 2026. Från basindustrins sida är vi mycket mer oroade över detta än Svenska kraftnät verka vara.
Vi ser hur industrins konkurrenskraft urholkas av höga elpriser, som till stor del är en följd av en bitvis djupt oansvarig energipolitik. Konsekvenserna av nedläggningen av Ringhals 1 och 2 var förutsebara. Nu ska vi fördubbla elproduktionen till 2045 och bygga ut elnätet i samma takt. För att klara det krävs förutseende och handlingskraft från politiken.
Förtroendet för energipolitiken är dock inte på topp hos industrin. Branschorganisationen IKEM har i en enkät frågat medlemsföretagen om de tror att utbyggnaden av den svenska elförsörjningen kommer att kunna hålla den takt som krävs för att möta efterfrågan under de närmaste 15 åren. Endast 2 procent av kemiföretagen svarar ja på frågan. Hela 58 procent svarar nej. Även om detta bara är en mätning, som dessutom genomförts mot bakgrund av vinterns höga elpriser, så säger den en hel del om förtroendet för energipolitiken.
Elektrifieringsstrategin som nyligen presenterades innehåller många bra åtgärder, som SKGS efterfrågat. Särskilt viktigt är en översyn av lagstiftningen för att korta tillståndsprocesserna för kraftledningar och ny elproduktion. Elbehovet ökar snabbt och energipolitiken måste vara ännu snabbare om vi ska klara klimatomställningen med bibehållen – helst stärkt – konkurrenskraft.
