Regeringen har gett Ei i uppdrag att se över elnätsregleringen under 2017, skulle du vilja berätta mer om det?
– Både från vårt och från regeringens håll vill vi utveckla regleringen för att vinna större förtroende både hos kunder och nätbolag. Tidigare var lagstiftningen otydlig och mycket lämnades åt domstolarna. Det har vi till viss del lämnat bakom oss. Elnätsbolagen kan dock överklaga kalkylräntan. I december fick nätbolagen till stora delar rätt i en process om just kalkylräntan. Detta kan innebära ytterligare kostnader för elkunderna. Vi har därför överklagat beslutet till Kammarrätten. I det regeringsuppdrag som vi nyss fått kommer vi också att se över om det går att reglera kalkylräntan i lagstiftning i framtiden, så att vi slipper utdragna processer som denna.
Ei ska värna elkundernas ställning på energimarknaden. Basindustrin samlar några av landets största elkunder. Hur stor hänsyn tar Ei till svensk industri, som inte kan överföra ökade inhemska kostnader till sina kunder, när ni tittar på intäktsramarna?
– Det står i lagen att vi ska ta hänsyn till balansen mellan kunder och företag när vi beslutar om elnätsföretagens intäktsramar. Det är viktigt att elnätsbolagen har en rimlig avkastning, kan låna till investeringar och gå med viss vinst. Sedan är det givetvis viktigt att kostnaderna för kunderna blir skäliga. I och med domstolsbeslutet i december får elnätsbolagen tiotals miljarder kronor mer än vad Ei önskade – det är inte rimligt. Min förhoppning är att regleringen ska kunna balanseras mer i framtiden. Vi tittar dock på alla elkunder och kan inte plocka ut de stora kundernas konkurrenskraft som ett särskilt kriterium. Det ska vara rimligt för alla, men det har det inte blivit på grund av domstolsavgörandena.
Basindustriföretagen har de senaste åren upplevt kraftigt ökade elnätsavgifter. Inför nästa period befarar en del basindustriföretag avgiftshöjningar på över 25 procent. Är avgiftshöjningarna skäliga?
– Jag tycker inte att det är skäligt att elnätsbolagen ökar nätavgifterna bara för att det är möjligt, men vi har ett föråldrat elnät i Sverige. Leveranssäkerheten måste värnas och därför behöver det göras nyinvesteringar på många håll i landet. Det tjänar inte minst de stora elkunderna på, och vi kan se att elnätsbolagen har fördubblat takten på nyinvesteringar i elnätet. Det är svårt att säga exakt hur mycket av höjningarna som beror på att företagen ny- och reinvesterar respektive hur mycket som beror på att de ’passar på’. En del nätbolag utnyttjar säkert överutrymmet maximalt, men vilka bolag som gör det kan vi inte svara på förrän den innevarande perioden är slut 2020.
Ei har förlorat samtliga rättsprocesser där ni har vänt er mot att elnätsbolag tar ut oskäliga avgifter, vad beror det på?
– Det beror på tre olika saker: För det första har det funnits en övertro från lagstiftarens sida på att domstolarna skulle hjälpa till med att mejsla fram en modell, men det här är väldigt komplext och en till synes liten del i ett domslut kan få stora konsekvenser för nivån på intäktsramarna. För det andra är elnätsbolagen starka aktörer som kan stoppa in stora resurser i rättsprocessen. För det tredje hade Ei kanske kunnat göra mer för att verka för bättre regler och utforma en bättre modell från början, men då var myndigheten ny och vi hade knappt om tid.
Många elintensiva företag har som sagt upplevt kraftigt ökade nätavgifter. Delar du bilden av att ökade systemkostnader är ett växande problem för de stora elkunderna?
– Vi går mot en framtid med mer förnybart. Vi blir också mer beroende av vår omvärld och då är överföringsförbindelser viktigt, om vi inte ska införa mekanismer som reglerar marknaden mer. Det innebär att det kommer att krävas stora investeringar i framtiden. Vilka kostnader det innebär vet vi inte ännu, men det betyder inte att det är fritt fram för elnätsbolagen att bygga onödigt redundant.
SKGS har kritiserat dagens regelverk där det inte är möjligt för någon av landets elkunder att överklaga ett beslut om intäktsramarna – det kan bara elnätsbolagen göra. Det får till följd att bara sådant som är till elnätsbolagens nackdel tas upp till rättslig prövning. Skulle en utökad möjlighet att överklaga vara ett bra sätt att stärka elkundernas ställning på marknaden?
– Problemet idag är inte att vi har för få rättsprocesser, utan för många. Det ideala är att vi är överens om metoderna för att reglera elnätsbolagens intäkter, kanske inte om allt, men åtminstone om så mycket att allt inte ska behöva vara på bordet varje gång – det är vare sig bra för kunderna eller företagen. Det är dock viktigt att kunderna är en del av samtalet om framtidens lagstiftning och jag utesluter ingenting. Ligger det något bra i förslaget är jag beredd att titta närmare på det.
SKGS anser att Ei bör få genomföra oanmäld tillsyn av nätbolagens avgifter. Skulle inte det kunna minska risken för oskäliga avgiftshöjningar samtidigt som ni stärker er roll som tillsynsmyndighet?
– Vi har möjlighet att göra tillsynsbesök redan idag. Under 2014-2015 gjorde vi ganska många sådana besök då vi såg över företagens kapitalbaser. Tillsynsbesök är en ganska arbetsintensiv metod, jag tror inte heller att besöken behöver vara oanmälda eftersom det inte handlar om hemlig information. Däremot ska vi självfallet fortsätta att genomföra tillsyn för att säkerställa att det som rapporterats in till oss är korrekt. Resultatet av tillsynen 2014-2015 visade att att de flesta hade gjort rätt, men några företag har fått beslut om minskade ramar på grund av fel. Vi får dock inte minska en intäktsram om det är ett ringa fel. Detta vill vi ändra på. Vi anser att alla fel borde åtgärdas, oavsett storlek.
Om du får avsluta med att sammanfatta utmaningarna för Ei under 2017: Vad är det som behöver göras?
– Vi har gjort stora förbättringar i de regelverk som styr regleringen. Problemet är att nätbolagen fortfarande får ta med sig överintäkter på grund av olika domslut och att detta, i kombination med de stora investeringar i elnätet som nu genomförs, leder till stora höjningar för kunderna. Reglerna behöver fortfarande förbättras och vi hoppas att alla parter ska acceptera systemet på sikt, avslutar Anne Vadasz-Nilsson.
