Årets rapport visar att industrin, sedan vår förra kartläggning, har skjutit investeringar, och därmed elbehov, ett par år framåt i tiden. Det elbehov vi tidigare såg 2030 tror vi nu kommer 2032. Delvis beror detta på osäkerheter om elförsörjningen. För att säkerställa en konkurrenskraftig industri behöver vi investera i ny elproduktion och utbyggnaden av elnätet, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
Sverige har ett unikt gott utgångsläge i klimatomställningen med ett i princip helt fossilfritt elsystem och en betydande nettoexport. Tillgången på fossilfri el är grunden för det stora intvesterningar sin industrin nu genomför. Kartläggningen visar att det behövs ytterligare 88 TWh för att stilla industrins elbeov år 2035. Det är i princip en fördubbling jämfört med idag.
– För att klara elförsörjningen behöver Sveriges elproduktion öka med 3-5 TWh per år fram till 2035. Dessutom måste elnätet byggas ut i samma takt för att industrin och andra elanvändare på olika platser i landet ska kunna få tillgång till elen, säger Johan Bruce.
- Stål- och metallverk ökar elbehovet från 7 till 42 TWh/år, främst genom att fossilt kol ersätts med vätgas när reduktion av järnmalm och produktion av stål blir fossilfri.
- Kemiindustri, raffinaderier och elektrobränslen ökar sitt sammanlagda elbehov från 5 till 38 TWh/år. Raffinaderi- och elektrobränslebranschens står för ett markant ökat elbehov, från 1 till 28 TWh/år. Det finns dock en betydande osäkerhet kring de planerade investeringarna. Kemiindustrins elbehov ökar från 4 till 10 TWh.
- Gruvnäringens och jord- och stenindustrins sammanlagda elbehov ökar från 5 till 11 TWh/år, genom utfasning av diesel i arbetsmaskiner och ökad produktion.
- Skogsindustrin, som idag är den med bred marginal största elanvändaren, ökar inte sitt elbehov lika kraftigt, från 18 till 24 TWh/år. Skogsnäringen är lämplig för bio-CCS som på sikt kan öka branschen elbehov.
- Teknikindustrin ökar elanvändningen från 5 till 12 TWh. Det är i huvudsak batteritillverkning som står för det ökade elbehovet.
- Övrig industri, där livsmedels- och trävaruindustrin samt övrig småindustri ingår väntas inte öka sin elanvändning mer än marginellt.
Elbehovet ökar mest i norra Sverige där främst satsningar på fossilfritt järn och stål kräver el för att framställa de stora mängder vätgas som krävs för att ersätta fossil energi i tillverkningsprocesserna. – Vi har vetat att elöverskottet i norra Sverige håller på att bytas mot ett underskott. I Södra halvan av landet har vi redan idag ett elunderskott som blir allt större. Det är inte bara i Norrbotten elintensiva industrier etablerar sig. I kartläggningen ser vi ett kraftigt ökat elbehov Västra Götaland. Det tydliggör behovet av investeringar i elnät och elproduktion i hela landet, säger Johan Bruce
