Svenska kraftnät har utrett två olika alternativ. Alternativ 1 omfattar en sänkning av högsta/lägsta budpris i nordiska budområden på mFRR EAM. Alternativ 2 innebär en ändring av takpriset på BRP-obalanser (obalanspriset) i Norden med dagens högsta/lägsta nivåer på mFRR-energibud bibehållna. Nedan är ett kortfattat svar på de frågor som ställts i remissen. För mer utförliga resonemang finns remissvaret i sin helhet att ladda ner längst ner på denna sida.
1. Vilka fördelar och nackdelar ser ni med nollalternativet, dvs att inte ändra takprisnivåerna men att de planerade åtgärderna för att stabilisera prisnivåer införs?
SKGS ser inga fördelar med nollalternativet. Baserat på den volatila och oförutsägbara prisbildningen på mFRR EAM måste takpriset justeras snarast. Nollalternativet innebär att elanvändare och producenter med eget balansansvar, samt alla de användare som får kostnaderna direkt påförda från sina elleverantörer, utsätts för oproportionerligt stora ekonomiska risker som i värsta fall kan leda till att företag hamnar i obestånd. Osäkerheten i balansmarknaden drabbar industrins konkurrenskraft och investeringsvilja direkt.
2. Vilka fördelar och nackdelar ser ni med alternativ 1 och för vilka parter?
Fördelen med alternativ 1 är att hålla en enhetlighet i systemet med samma tak-/golvpris på balansmarknaden som prissättning för obalanser. Det är å andra sidan något som inte överväger industrins behov av att snarast få en förändring till stånd.
Nackdelen är att alternativ 1 tar lång tid att implementera samt att tak-/golvpriset troligen kommer att behöva ändras i samband med att Norden ansluter till den europeiska handelsplattformen MARI. Detta alternativ kan även vara en nackdel för leverantörer av balanstjänster, även om detta troligtvis har en mycket marginell påverkan.
3. Vilka fördelar och nackdelar ser ni med alternativ 2 och för vilka parter?
Den främsta fördelen är att alternativ 2 kan införas snarast. Det är även en fördel att det inte får en påverkan på budgivningen i mFRR och således lämnar den marknaden opåverkad. Det ger även Svenska kraftnät ytterligare incitament att säkerställa en likvid marknad för mFRR. Pristaket kan behållas även efter en anslutning till MARI och fortsatt skydda kunder från oskäligt höga balanskostnader även i samband med anslutningen till MARI. Det är rimligt att höga kostnader i samband med förändringar i marknaden kollektiviseras så att inte enskilda aktörer drabbas.
Nackdelen med alternativ 2 är att marginalpriset inte motsvarar obalanspriset, men det problemet är marginellt.
4. Vilket av de tre alternativen skulle ni föredra och varför?
Alternativ två, enligt ovan. Den främsta orsaken är implementeringshastigheten.
5. Övriga kommentarer, tex konsekvenser av betydelse som saknas i underlaget
Arbete måste snarast påbörjas med en översyn om hur balansansvaret ska definieras och hur priset på obalanser ska utformas framöver i syfte att ytterligare säkra marknaden från oskäliga kostnader och utforma ett system som klarar anslutningen till MARI 2027.
