21 februari, 2012

Debattartiklar

Replik: Kärnkraften en självklar del av energimixen

Åsa Romson och Lise Nordin (MP) skriver i sitt inlägg på Brännpunkt 16/2 om tydliga globala trender. De väljer att visa på trenden med ökad vind- och solkraft i världen. Vad de väljer att inte tala så högt om är alla de planer på nyinvesteringar i kärnkraft som samtidigt bubblar inom världssamfundet. I förra veckan gav USA tillstånd till uppförandet av två nya reaktorer som beräknas komma i drift inom 5 år. I Obamas USA finns planer på ytterligare 30-talet reaktorer. Tillstånd kommer inom kort sannolikt till exempel att ges för ytterligare två reaktorer i South Carolina, och om drygt ett år väntas ett sedan länge påbörjat reaktorbygge i delstaten Tennessee stå klart. I Polen planerar man likaså för ett antal nya reaktorer och i Finland både bygger man och har just fått tillstånd till ytterligare reaktorer.

Varför sker då dessa investeringar i kärnkraft i världen kan man fråga sig. Ja, inte tror vi att svaret ligger i att man bedömer kostnaderna som för höga, inte heller i att man tror att kärnkraften är miljöförstörande.

Svaret är att den globala energiproduktionen till mer än 80 procent är beroende av fossila energikällor. Alla är eniga om att vi måste bort från fossilberoendet, samtidigt som behovet av el i framtiden, trots effektiviseringsåtgärder, inte väntas minska nämnvärt. Kärnkraften blir för många länder en självklar och viktig del i energimixen. Detta har även EU Kommissionen påpekat i sin Energy Roadmap 2050.

Lika självklar är kärnkraften som en del i den svenska energimixen. Vi som tycker så menar inte att vi ska ha ett elproduktionssystem som enbart är baserat på kärnkraft, så är det inte i dag, och kommer inte att bli i framtiden. Men vi ser att kärnkraften ska vara en del av mixen, även i framtiden. Vi ser också att vår redan utbyggda vattenkraft kommer få en ännu viktigare roll i framtiden och vi ser naturligtvis även att vind och biokraft kommer ge goda tillskott.

Att argumentera för att vi i Sverige med minskad användning av den redan utbyggda vattenkraften ska klara vår elförsörjning enbart tillsammans med kraftigt utbyggd vind-, bio- och solkraft ter sig naivt, och förutsätter väldiga elprisökningar som vore förödande för både hushåll och företag.

Vi ser redan i dag att länder som fattat sådana beslut (läs Tyskland) insett att beslutet varit lättare att fatta än själva verkställandet. Tyskland tvingades förra veckan starta igång en avstängd kärnkraftsreaktor eftersom de annars riskerade elbrist.

Den svenska industrin är grunden för vår välfärd. Med hjälp av el förädlar vi råvaror till produkter som exporteras och ger tillväxt i landet. Elen som produceras i Sverige består i dag till cirka 90 procent av vatten- och kärnkraft som inte ger några koldioxidutsläpp. Resten består till övervägande delen av andra förnybara energikällor, som också har minimala koldioxidutsläpp. Att producera varor i Sverige med dessa förutsättningar är bra, inte bara för landets ekonomi utan också för det globala klimatet.

Den funktionalitet som näringslivet efterfrågar av elsystemet är stabila, förutsägbara och konkurrenskraftiga priser. Säkra leveranser och en tilltro till att vi även i framtiden kommer att ha en trygg elförsörjning är också en förutsättning för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet i Sverige.

Därför behövs en baskraftkomponent i elsystemet. I dag utgörs den framför allt av kärnkraft och viss vattenkraft. Dessutom behövs en reglerkraftkomponent som varierar med förbrukningen, delar av vattenkraften fyller denna funktion. När vi till detta adderar väderberoende kraft som vind-, sol- och vågkraft ökar behovet av regerkraft, men baskraftbehovet försvinner inte, det kvarstår. Hur vi ska säkerställa framtidens behov av baskraft är därför en central fråga. Att förlita sig på ett prognostiserat överskott av framförallt väderberoende el till 2030 är inte tillräckligt när man vill avveckla stora delar av baskraftkomponenten i elsystemet.

Så som Miljöpartiet resonerar verkar inte detta basbehov finnas i framtiden. Men faktum är att det är inte bara levererade kWh under året som spelar roll – det är också när de levereras och hur styrbara de är som är avgörande för stabiliteten i systemet.

Det energipolitiska beslut som fattades 2009 har öppnat upp möjligheten för ersättning av befintliga kärnkraftverk. Överenskommelsen är i grunden bra men den behöver förfinas något så att även nya aktörer kan etablera sig som kärnkraftsägare och öka konkurrensen. Genom att göra klart att markägandet inte är ett hinder för att nya kärnkraftsaggregat ska kunna ersätta gamla så att även nya aktörer kan få tillgång till marken kommer vi närmare en möjlighet för nya aktörer att verkligen kunna bidra till att stabilisera det svenska elproduktionssystemet.

Vi har redan i dag en klimateffektiv elförsörjning som vi vill behålla och vidareutveckla. Vi tror att ny förnybar kraft kan ge väsentligt bidrag till elsystemet i framtiden. Men vi tror inte att vi har råd att stänga några dörrar inför framtiden när det gäller klimatneutrala alternativ för baskraft. I dag är de baskraftalternativ som står till buds utöver kärnkraft framförallt fossila – gaskraft, kolkraft – eller utbyggd vattenkraft.

MARIE S ARWIDSON

vd Skogsindustrierna

TOMAS FROM

vice vd Swemin

MAGNUS HUSS

vd Plast & Kemiföretagen

BO-ERIK PERS

vd Jernkontoret

Läs repliken på svd.se

Läs Miljöpartiets debattartikel: ”Kärnkraften är en återvändsgränd”